Tingsrätten ogillar krav efter tvist om borgensförbindelse

Tingsrätten avvisar en bilhandlares krav på att den svarande ska betala över 1,6 miljoner kronor enligt en påstådd borgensförbindelse. Rätten bedömer att käranden inte gjort det övervägande sannolikt att borgensförbindelsen undertecknats av den svarande och ogillar därmed hela fordringsyrkandet.

Bakgrund

Käranden hade i samband med ett kommissionssamarbete lånat ut 1 000 000 kr till ett bilförmedlingsbolag. I ett skuldebrev ingicks ett obegränsat borgensåtagande där den svarande enligt käranden gick i borgen för alla nuvarande och framtida skulder. När bolaget försattes i konkurs återstod en skuld som käranden i tingsrätten begärde att den svarande skulle betala med ränta och ersätta rättegångskostnader.

Den svarandes invändningar

Den svarande bestred att hon undertecknat borgensförbindelsen och hävdade att namnteckningen var förfalskad av bolagets verklige företrädare. Hon uppgav att hon inte fick någon direktkontakt med käranden i samband med undertecknandet, att originalet aldrig överlämnats så att en handstilsundersökning kunnat genomföras, och att namnteckningen i skuldebrevet avvek tydligt från hennes ID-handlingar.

Tingsrättens bevisprövning

Tingsrätten fann att bevisbördan låg på käranden att göra det övervägande sannolikt att den svarande undertecknat borgensförbindelsen. Domstolen noterade att ingen företrädare för käranden bevittnat undertecknandet, att kontakten skett via den verklige bolagsföreträdaren och att originalhandling saknades. Den uppvisade namnteckningen stämde inte med den svarandes kända signatur, och den enda som hörts under ed som förklarat att underskriften var förfalskad var bolagets företrädare. Detta gav hög bevisvärde för den svarandes uppgift om förfalskning.

Domslut och rättegångskostnader

Tingsrätten ogillade kärandens krav fullt ut och prövade inte den svarandes eventuella motfordringar. Eftersom käranden förlorade målet ska denne ersätta den svarande för rättegångskostnader om 151 275 kr.