Narkotikabrott och rån prövades i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande i ett mål där den tilltalade dömts av tingsrätten för flera brott, bland annat rån och narkotikabrott. Hovrätten avvisade dock överklagandet i den del som avsåg skadestånd. I övrigt fastställdes tingsrättens domslut, med den justeringen att gärningen den 21 februari 2024 inte skulle anses omfatta befattning med narkotika som var avsedd att säljas.

Om händelsen och åtalet

Tingsrätten dömde den tilltalade för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, narkotikabrott vid två tillfällen, olovlig körning, rån samt två fall av stöld. Gärningarna avsåg enligt tingsrättens dom den 19 september 2023, den 6 april 2023, den 21 februari 2024, den 16 juli 2023, den 21 februari 2024, den 1 juli 2023 och den 21 augusti 2023.

I hovrätten yrkade den tilltalade att han skulle frikännas från ansvar för rån och, oavsett utgången i skuldfrågan, få en lindrigare påföljd eller i andra hand ett sänkt straff. Vid hovrättens huvudförhandling yrkade han även att skadeståndstalan skulle ogillas. Åklagaren motsatte sig ändring av tingsrättens dom och ifrågasatte att skadeståndsyrkandet kunde prövas eftersom det inte hade framförts i tid. Hovrätten fann att överklagandet inte omfattade någon ändringsbegäran avseende skadeståndsskyldigheten och avvisade därför den delen.

Hovrätten konstaterade vidare att de delar av tingsrättens dom som inte överklagats stod fast. Det gällde brott mot knivförbudslagen, två narkotikabrott, olovlig körning samt två fall av stöld. För narkotikabrottet den 21 februari 2024 justerade hovrätten dock domslutet, eftersom gärningsbeskrivningen inte omfattade påstående om att narkotikan varit avsedd att säljas. Hovrätten tillämpade därför endast 1 § första stycket 5 narkotikastrafflagen i den delen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma bevisning som tingsrätten, och de förhör som hölls där spelades upp. I fråga om rånet delade hovrätten tingsrättens bedömning av vad som var bevisat i målet. Hovrätten ansåg därför att åklagarens gärningspåstående var styrkt och anslöt sig till tingsrättens rubricering. Den tilltalade skulle alltså dömas för rån.

När det gällde påföljden fann hovrätten att det samlade straffvärdet inte var lägre än vad tingsrätten hade kommit fram till. Det fanns därför inte utrymme för en lindrigare påföljd. Hovrätten gjorde alltså ingen ändring i skuld- eller straffmätningen som gynnade den tilltalade.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut i sak, utom att skadeståndsyrkandet avvisades eftersom det förts fram för sent. Den tilltalade skulle vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet fick verkställas. Hovrätten beslutade också att det som tingsrätten hade beslutat om beslag fortfarande skulle gälla.

Tingsrätten hade bestämt påföljden till fängelse i 1 år och 10 månader. Hovrätten ändrade inte den bedömningen. Tingsrätten hade även ålagt den tilltalade att betala 25 000 kronor i skadestånd till målsäganden, avseende kränkning, jämte ränta från den 21 februari 2024. Eftersom hovrätten avvisade skadeståndsfrågan saknades prövning i den delen i hovrätten.

Tingsrätten hade dessutom beslutat om avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor och om förverkande av beslag i form av narkotika, kofot och kniv. Hovrätten ändrade inte dessa delar. Försvararen beviljades ersättning av staten, och hovrätten beslutade att staten skulle stå för kostnaden för försvararen i hovrätten. Hovrätten angav också att brottmålstaxan var tillämplig.