Ungdomsvård efter explosion i verkstad

Den tilltalade har dömts för vållande till kroppsskada efter en explosion i en skolans verkstadslokal. Tingsrätten ansåg att den tilltalade tillsammans med en medtilltalad agerat klart oaktsamt när en plastflaska fylldes med acetylen och antändes, vilket ledde till att målsäganden fick besvär som inte bedömdes som ringa. Påföljden bestämdes till ungdomsvård med ungdomskontrakt. Den tilltalade ska också betala skadestånd för sveda och värk samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Enligt åtalet gällde målet ett brott: vållande till kroppsskada den 15 april 2026. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans med en medtilltalad orsakat målsäganden smärta i öronen, tjutande ljud i öronen och hörselnedsättning genom att fylla en plastflaska med acetylen och sedan tända på den så att en explosion uppstod. Gärningen påstods ha skett på en gymnasieskola i Skövde kommun. Åklagaren åberopade i andra hand ansvar för framkallande av fara för annan, med hänvisning till att flera personer befann sig i lokalen och att de tilltalades agerande därför utsatt andra för livsfara eller fara för svår kroppsskada, men domstolens beslut gäller den enda åtalspunkt som ledde till fällande dom för den tilltalade.

I målet var det ostridigt att målsäganden, den tilltalade och den medtilltalade var elever i årskurs två vid samma gymnasieskola, och att händelsen inträffade i samband med en svetslektion den 15 april 2026. Efter en inledande genomgång gick eleverna ut i verkstadslokalen för praktiskt arbete. Det var då den tilltalade och den medtilltalade fick idén att fylla en plastflaska med acetylen och antända den. Den tilltalade tog med en tom plastflaska och fyllde den med gas vid en arbetsbänk. När den medtilltalade anslöt antändes gasen med svetsutrustning riktad mot flaskans öppning, och flaskan exploderade. Målsäganden befann sig då på ungefär en meters avstånd från flaskan. Övriga elever var längre bort i lokalen, medan läraren befann sig i en annan verkstad.

Den tilltalade och den medtilltalade har uppgett att handlandet inte föregicks av någon närmare planering utan var ett spontant och ogenomtänkt experiment. De har också sagt att de visste att gasen var brandfarlig och explosiv, men att de inte förutsåg att explosionen skulle bli så kraftig eller att det skulle finnas risk för personskada. Målsäganden har berättat att han direkt efter explosionen fick lockkänsla i öronen, nedsatt hörsel och ett tjutande ljud, och att besvären delvis kvarstod under längre tid. Även den tilltalade och den medtilltalade uppgav att de själva drabbades av övergående hörselproblem i anslutning till händelsen.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att det för att dömas för vållande till kroppsskada krävs att någon har orsakat en kroppsskada som inte är ringa. Domstolen hänvisade till rättspraxis om att skador som inte krävt annan vård än en initial undersökning normalt sett inte brukar anses annat än ringa. I det här fallet fann tingsrätten att det inte fanns anledning att ifrågasätta målsägandens beskrivning av sina besvär. Han hade fått besvär som inte gått över av sig själva och hade fortsatt haft kontakt med vården samt fått remiss för fortsatt undersökning. Domstolen bedömde därför att hans fysiska besvär utgjorde en kroppsskada som inte kunde anses ringa.

Tingsrätten fann också att det var utrett att explosionen orsakade skadan. Domstolen lade vikt vid att den tilltalade och den medtilltalade var medvetna om gasens explosiva och brandfarliga egenskaper och bedömde att deras agerande varit klart oaktsamt. Därmed skulle den tilltalade dömas för vållande till kroppsskada i enlighet med åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för vållande till kroppsskada, begånget den 15 april 2026, enligt 3 kap. 8 § första stycket brottsbalken. Påföljden bestämdes till ungdomsvård. Domstolen hänvisade till att den tilltalade var 17 år vid gärningen och till ett yttrande från kommunen som visade ett särskilt vårdbehov. Ungdomsvården ska genomföras i enlighet med ett ungdomskontrakt, och den tilltalade har samtyckt till den vården.

I skadeståndsfrågan fann tingsrätten att målsäganden hade rätt till ersättning för sveda och värk med 1 600 kronor. Beloppet ska betalas solidariskt med den medtilltalade. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 15 april 2026 till dess betalning sker. Domstolen avslog däremot kravet på kränkningsersättning. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade också att staten ska stå för kostnaderna.