Fällande dom för hot och ringa misshandel

Tingsrätten dömde den tilltalade för två fall av hot mot tjänsteman och ett fall av ringa misshandel, men frikände honom från ett åtal om olaga hot. Påföljden bestämdes till 120 dagsböter om 50 kronor vardera, totalt 6 000 kronor. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden, medan de skadestånd som begärts av målsägandena avslogs.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målen gällde händelser den 3 december 2024. Enligt åtalet för hot mot tjänsteman hade den tilltalade angripit två poliser med hot om våld när de transporterade honom till polisarrest. Åklagaren gjorde gällande att han sagt att han skulle skjuta målsägandena. Tingsrätten fann att detta var bevisat och dömde honom för två fall av hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket brottsbalken i dess lydelse före 2 juli 2025.

I ett separat åtalspunkt gällde misshandel. Enligt åtalet hade den tilltalade slagit en målsägande i ansiktet den 3 december 2024 vid en plats i Södertälje. Tingsrätten ansåg att utredningen visade att han hade slagit målsäganden i ansiktet och att hon hade orsakat smärta och rodnad. Brottet rubricerades dock som ringa misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken.

Det fanns också ett åtal om olaga hot. Enligt åtalet skulle den tilltalade ha hotat samma målsägande genom att upprepade gånger säga att han skulle döda eller skada henne medan han gick efter henne den 3 december 2024. Tingsrätten fann att det inte fanns tillräckligt stöd för den delen och frikände honom från olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken.

Rättens bedömning

När det gällde hot mot tjänsteman fäste tingsrätten vikt vid uppspelad film från polisens kroppskamera. Av filmen framgick att den tilltalade, när han satt i baksätet i en polisbil, sade att han skulle skjuta poliserna. Tingsrätten konstaterade också att båda poliserna befann sig i bilen när uttalandet gjordes och att hotet var allvarligt menat och ägnat att inge farhågor om att det skulle kunna förverkligas. Även om den tilltalade i efterhand uppgav att han egentligen menade att han skulle skjuta sig själv, ansåg rätten att detta var en uppenbar efterhandskonstruktion.

I fråga om misshandeln ansåg tingsrätten att målsägandens berättelse var trovärdig. Hennes uppgifter fick stöd av ett larmsamtal från ett vittne, vittnets uppgifter vid huvudförhandlingen och fotografisk bevisning. Rätten bedömde att den tilltalade slagit målsäganden i ansiktet och att hon hade fått smärta och rodnad. Eftersom det rörde sig om ett slag med öppen hand och omständigheterna i övrigt inte visade mer än begränsad skada rubricerades gärningen som ringa misshandel.

För det påstådda olaga hotet ansåg tingsrätten däremot att bevisningen inte räckte. Målsägandens uppgifter hade varit olika vid förhör och huvudförhandling, och det saknades stödbevisning för att hotet hade uttalats på det sätt som åklagaren påstod. Den tilltalade frikändes därför på den punkten.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till 120 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 6 000 kronor. Tingsrätten utgick från ett samlat straffvärde på 150 dagsböter men räknade av 30 dagsböter eftersom den tilltalade hade varit frihetsberövad i tre dygn. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Båda målsägandenas skadeståndsyrkanden avslogs. Tingsrätten ansåg att hotet mot polisen inte utgjorde en sådan allvarlig kränkning som berättigade till skadestånd. När det gällde målsäganden i misshandelsdelen bedömde rätten att kränkningen inte var så allvarlig att den gav rätt till ersättning, och även yrkandet om sveda och värk avslogs eftersom tillräckligt stöd saknades. Staten ska stå för kostnaderna för försvararen och målsägandebiträdena.