Grovt skattebrott och skattebrott i hovrätten: näringsförbudet kortades

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt skattebrott och skattebrott. Hovrätten fastställde i huvudsak tingsrättens bedömning i skuldfrågan för den tilltalade som artikeln fokuserar på, men ändrade domen på en punkt: näringsförbudets längd bestämdes till tre år i stället för fem år. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde den tilltalades ansvar för ett stort antal oriktiga deklarationer som enligt hovrätten lett till fara för att skatt skulle undandras det allmänna med totalt 6 075 957 kr. Hovrätten konstaterade att det hade lämnats in deklarationer med oriktiga uppgifter under en period om omkring två år.

Åtalet omfattade tre gärningar som hovrätten bedömde som grovt skattebrott. Dessa avsåg redovisningsperioderna mars 2018, juli 2019 och augusti 2019, med brottstid 2018-05-14, 2019-08-19 och 2019-10-14. Därutöver avsåg åtalet 19 gärningar som hovrätten rubricerade som skattebrott av normalgraden. I tingsrätten hade den tilltalade dömts för tre fall av grovt skattebrott och 19 fall av skattebrott.

Hovrätten tog också ställning till frågan om flera personer hade agerat tillsammans och i samförstånd. Domstolen fann inte tillräckligt stöd för att de felaktiga uppgifterna hade lämnats inom ramen för en gemensam brottsplan. I stället prövades den tilltalades ansvar för gärningarna utifrån hans egen delaktighet.

Rättens bedömning och bevisning

I hovrätten åberopades samma bevisning som i tingsrätten, och de videoinspelade förhören från tingsrätten spelades upp. Hovrätten godtog tingsrättens slutsats att deklarationerna innehöll oriktiga uppgifter och att det uppkommit fara för skatteundandragande med de belopp som angetts i åtalet.

Hovrätten delade tingsrättens bedömning att den tilltalade, som formell företrädare, hade ansvar för samtliga deklarationer och att han agerat med likgiltighetsuppsåt. Domstolen ansåg alltså att han brustit i sitt ansvar som företrädare för bolaget.

När det gällde rubriceringen gjorde hovrätten dock en annan bedömning än tingsrätten i vissa delar. Hovrätten framhöll att det rörde sig om 22 felaktiga deklarationer under cirka två år, men att en upprepning i sig inte räcker för att gärningarna ska bedömas som systematiska på det sätt som krävs för grovt skattebrott. Det hade inte visats någon gemensam eller individuell brottsplan, och gärningarna bedömdes inte heller präglade av sådan förslagenhet eller systematik som krävs för grov brottslighet. Samtidigt ansåg hovrätten att de gärningar som avsåg mars 2018, juli 2019 och augusti 2019 var tillräckligt betydande för att utgöra grovt skattebrott.

Hovrätten kom därför fram till att den tilltalade skulle dömas för tre fall av grovt skattebrott och 19 fall av skattebrott av normalgraden. I skulddelen fastställdes tingsrättens dom för den tilltalade.

Domslut och påföljd

Hovrätten bestämde påföljden till fängelse i 1 år och 6 månader. Domstolen ansåg att brottslighetens art och straffvärde gjorde att ingen annan påföljd än fängelse kunde komma i fråga.

Näringsförbud ansågs fortsatt motiverat, men hovrätten begränsade längden till tre år. Detta var en ändring jämfört med tingsrättens dom, där näringsförbudet bestämdes till fem år.

Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle stanna kvar i häkte till dess att fängelsestraffet får verkställas. Någon annan förändring av tingsrättens dom framgår inte av hovrättens beslut för den tilltalade. I tingsrätten hade han också dömts att betala en avgift till brottsofferfonden om 800 kr, men hovrättens beslut i den tillhandahållna texten anger inte någon ändring av den punkten.

Fakta