Cykelhäleri ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för häleri efter att ha befattat sig med en stulen elcykel den 27 december 2025. Tingsrätten bedömde att han hade köpt, innehaft och brukat cykeln på ett sätt som försvårade ett återställande för ägaren. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter. Han ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde en gärning: häleri enligt 9 kap. 6 § första stycket 1 brottsbalken. Enligt stämningsansökan hade den tilltalade den 27 december 2025 på en offentlig plats i Malmö befattat sig med en stulen elcykel till ett värde av i vart fall 16 000 kronor. Befattningen skulle ha bestått i att han köpte, innehade och brukade cykeln. Åklagaren gjorde gällande att hans åtgärd kunde förväntas göra det svårare för ägaren att få tillbaka stöldgodset och att han handlade med uppsåt. Det anfördes också att han i vart fall hade skälig anledning att anta att cykeln hade tillgripits från annan genom brott.

Åklagaren yrkade i andra hand att den tilltalade skulle dömas för häleriförseelse enligt 9 kap. 7 § brottsbalken, men den prövningen blev inte aktuell sedan tingsrätten fann honom skyldig till häleri.

Den tilltalade förnekade brott. Under utredningen hördes han själv, och åklagaren lade fram anmälningar, promemoria, beslagsprotokoll, fotografier och försäkringshandlingar. Den tilltalade åberopade en skärmdump med ett fotografi på ett pass.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att utredningen visade att den tilltalade den 27 december 2025 cyklade på en cykel som visade sig vara stulen, att cykeln hade ett värde om i vart fall 16 000 kronor och att låset, det som gått genom bakhjulet, var kapat eller avsågat.

Den tilltalade uppgav att han köpt cykeln av en för honom okänd person som kom cyklande på den på Möllevångstorget, att köpet skedde omkring sju månader före den 27 december 2025 och att han betalade 7 000 kronor kontant efter att först ha erbjudits cykeln för 9 000 kronor. Han berättade också att personen inte hade något kvitto men att han fotograferade passet, att säljaren uppgav att nyckeln hade tappats och att låset därför hade kapats. Han sade vidare att han inte gjorde några kontroller av ramnummer eller liknande och att han blev chockad när han fick veta att cykeln var stulen.

Tingsrätten ansåg att den berättelsen var mycket märklig. Domstolen bedömde att om det hade gått till så som den tilltalade uppgett, måste det ha varit uppenbart för honom att cykeln var stulen, eftersom det framstod som osannolikt att någon skulle cykla runt på sin egen cykel med ett kapat lås och vilja sälja den till ett pris som kraftigt understeg värdet. Hans uppgift om att han inte kände till att cykeln var stulen lades därför inte till grund för bedömningen.

Genom att ta befattning med den stulna cykeln på det sätt som åklagaren påstått hade den tilltalade försvårat ett återställande av den. Tingsrätten fann därför att han skulle dömas för häleri.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde straffvärdet till ett kort fängelsestraff men konstaterade att brottet inte var ett så kallat artbrott. Den tilltalade var visserligen inte ostraffad, men den tidigare brottsligheten ansågs inte i sig tala för att fängelse skulle väljas som påföljd. Domstolen delade därför åklagarens bedömning att påföljden kunde bestämmas till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 2 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Tingsrätten angav att detta följer av lag.