Dataintrång i socialtjänsten ledde till böter

En tilltalad person döms för 12 fall av dataintrång efter att ha tagit del av uppgifter i socialtjänstens ärenden vid upprepade tillfällen mellan den 23 oktober 2022 och den 25 februari 2023. Tingsrätten fann att gärningarna var uppsåtliga och att det saknades arbetsrelaterade skäl för åtkomsten. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 360 kronor, totalt 18 000 kronor.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för dataintrång enligt 4 kap. 9 c § första stycket brottsbalken och påstod att den tilltalade olovligen berett sig tillgång till uppgifter avsedda för automatiserad behandling vid tolv tillfällen. Den första åtals­punkten avsåg den 23 oktober 2022, då den tilltalade enligt åtalet öppnade upp och tog del av uppgifter från ett ärende som handlagts på Barn- och ungdomsenheten i Uppsala kommun. Den andra avsåg den 17 december 2022, då hon öppnade upp och tog del av uppgifter från ärenden som handlagts på Barn- och ungdomsenheten och HRV-enheten. Den tredje gällde den 18 december 2022, då hon tog del av uppgifter från ärenden på mottagningsenheten trots att hon inte varit i tjänst.

Vidare påstod åklagaren dataintrång den 27 december 2022 genom åtkomst till uppgifter i ett ärende på HRV-enheten, den 8 januari 2023 genom åtkomst till uppgifter i ärenden på Mottagningsenheten trots att hon inte varit i tjänst, samt den 30 januari 2023 genom åtkomst till uppgifter i ett ärende på HRV-enheten. Åtalet omfattade också den 6 februari 2023, då uppgifter i ärenden på HRV-enheten öppnades, den 7 februari 2023, då uppgifter i ett ärende på HRV-enheten öppnades, och den 8 februari 2023, då uppgifter i ärenden på HRV-enheten öppnades.

De två sista gärningarna i åtalet avsåg den 13 februari 2023, då den tilltalade öppnade uppgifter i ett ärende på HRV-enheten, och den 19 februari 2023, då hon tog del av uppgifter i ett ärende som avsåg en anmälan till socialtjänsten rörande hennes eget barn samt flyttade bort anmälan från inkorgen, trots att hon inte varit i tjänst. Den tolfte åtals­punkten avsåg den 25 februari 2023, då hon öppnade upp och tog del av uppgifter från ett ärende som handlagts på Barn- och ungdomsenheten.

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men bestred att gärningarna var brottsliga. Hon uppgav att hon saknat uppsåt eftersom hon trodde att hon fick ta del av uppgifterna i sitt arbete och att slagningar utanför ordinarie arbetstid också skett inom ramen för arbetet.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att den tilltalade hade gjort de aktuella slagningarna och att tidpunkterna för dem stöddes av den skriftliga bevisningen. Domstolen hörde även den tilltalade samt två tidigare chefer inom socialtjänsten som vittnen. Enligt rätten visade utredningen att den tilltalade inte hade något arbetsrelaterat skäl att gå in i bland annat HRV- och våldsärenden, som flera av slagningarna avsåg. Rätten ansåg också att det var klarlagt att hon normalt inte hade anledning att gå in i olika ärenden utanför ordinarie arbetstid, särskilt inte sent på natten, och att de aktuella arbetade timmarna inte hade rapporterats.

När det gällde ärendet som rörde hennes eget barn fäste rätten vikt vid att hon inte bara öppnat ärendet utan också försökt att flytta bort anmälan från inkorgen. Tingsrätten godtog inte hennes förklaringar om att hon trott att åtkomsten varit tillåten. Domstolen bedömde att hon måste ha känt till de regler som gällde och att hon agerat med uppsåt. Hon dömdes därför för samtliga åtalade gärningar, som sammanlagt bedömdes utgöra 12 fall av dataintrång under perioden den 23 oktober 2022 till den 25 februari 2023.

Domslut och påföljd

För den nu aktuella brottsligheten ansåg tingsrätten att straffvärdet motsvarade några månaders fängelse. Vid straffmätningen beaktades att den tilltalade hade förlorat sin anställning på grund av brotten och att en förhållandevis lång tid hade gått sedan gärningarna begicks. Straffmätningsvärdet bedömdes till en och en halv till två månaders fängelse.

Eftersom den tilltalade tidigare hade godkänt ett strafföreläggande avseende bidragsbrott och dömts till villkorlig dom och dagsböter, ansågs det vara fråga om nyupptäckt brottslighet. Tingsrätten bestämde därför en ny påföljd för den tillkommande brottsligheten och tog hänsyn till att den nya och den tidigare påföljden sammantaget inte skulle överstiga vad som hade dömts ut för den samlade brottsligheten. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 360 kronor, sammanlagt 18 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Vidare ska hon återbetala 30 000 kronor av försvararkostnaderna till staten. Staten ska betala ersättning till försvararen med 45 254 kronor.