Penningtvättsförseelse efter kontoöverföring

Den tilltalade döms för penningtvättsförseelse efter att ha tagit emot 74 300 kronor på sitt bankkonto och låtit pengar omsättas genom uttag, överföringar, swish och köp. Tingsrätten fann att gärningen skett mellan den 21 mars 2025 och den 22 mars 2025 och att den tilltalade hade skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Påföljden bestämdes till 80 dagsböter och han ska också betala skadestånd samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en enda punkt. Den tilltalade åtalades i första hand för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott, och i andra hand för penningtvättsförseelse enligt samma lag. Enligt åtalet hade han upplåtit sitt bankkonto och tagit emot 74 300 kronor som härrörde från bedrägeribrott eller annan brottslig verksamhet. Därefter skulle han ha omsatt pengarna genom överföringar, uttag, swish och köp. Gärningen påstods ha skett någon gång mellan den 21 mars 2025 och den 22 mars 2025.

Den tilltalade medgav att han upplåtit sitt bankkonto och att 74 300 kronor satts in där. Han bekräftade också att pengarna omsatts genom olika transaktioner, men förnekade att han själv utfört annat än vissa överföringar mellan egna konton och en swishbetalning om 15 000 kronor. Han bestred att han haft uppsåt till penningtvätt och invände att han inte haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Han motsatte sig även skadeståndskravet.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom målsägandens uppgifter och den skriftliga bevisningen att den tilltalade hade utsatts för bedrägeri och att det ledde till att den aktuella överföringen gjordes till den tilltalades konto. Domstolen ansåg också att överföringen och de följande transaktionerna var sådana att de syftade till penningtvätt.

När det gällde den tilltalades medverkan och skuldfrågan konstaterade tingsrätten att hans uppgifter delvis framstod som besvärande för honom och att han inte lämnat någon rimlig förklaring till att han lämnat ut sitt kort till okända personer för att de skulle hantera kontot. Domstolen framhöll också att han inte fört över hela beloppet till ett eget konto utan först gjort kontantuttag och senare en swishbetalning på 15 000 kronor. Den betalningen ansågs ha gjorts trots att han saknade egna medel på kontot. Tingsrätten ansåg samtidigt att polisanmälan som den tilltalade gjort ett par dagar senare gav stöd för att han själv blivit lurad på det sätt han beskrivit.

Domstolen bedömde att de objektiva rekvisiten för penningtvättsbrott eller penningtvättsförseelse var uppfyllda. Däremot fann tingsrätten inte att utredningen gav tillräckligt stöd för att det skulle vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade haft uppsåt. I stället ansåg domstolen att han måste ha insett risken för att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet och att transaktionerna hade ett penningtvättssyfte. De uppgifter om hot som den tilltalade lämnat bedömdes som vaga och okontrollerbara och framstod inte som en befogad invändning.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för penningtvättsförseelse enligt 6 § andra stycket lagen om straff för penningtvättsbrott. Gärningen avsåg perioden den 21 mars 2025 till den 22 mars 2025. Påföljden bestämdes till 80 dagsböter om 220 kronor, totalt 17 600 kronor.

Tingsrätten biföll skadeståndsyrkandet och förpliktade den tilltalade att betala 74 300 kronor till målsäganden. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 23 februari 2026 till dess betalning sker. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.