Två bedrägerier och grov stöld i samma mål

Tingsrätten har dömt den tilltalade för två fall av bedrägeri, varav ett bedömdes som grovt, samt för grov stöld. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet rörde de två första åtalspunkterna att den tilltalade tillsammans med en annan person vilselett målsäganden att lämna ifrån sig guldmynt mot löfte om senare betalning. Enligt åtalet hände det första tillfället mellan den 24 januari 2026 och den 25 januari 2026, då målsäganden överlämnade tre guldmynt till ett ungefärligt värde om 86 000 kronor. Tingsrätten fann att detta utgjorde bedrägeri av normalgraden och dömde den tilltalade för åtalspunkt 1.

Åtalspunkt 2 avsåg ett nytt tillfälle den 30 januari 2026, då målsäganden enligt åtalet överlämnade fyra guldmynt till ett ungefärligt värde om 172 000 kronor. Tingsrätten bedömde att detta var en förslagen upprepning kort efter det första tillfället och att brottet därför var grovt. Den tilltalade dömdes för grovt bedrägeri i denna del.

Den tredje åtalspunkten gällde ett tillfälle den 20 februari 2026 på samma adress i Bålsta. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans med en annan person, genom att utge sig för att komma från polisen, vilselett målsäganden att lämna ifrån sig eller inte hindra medtagandet av bland annat guldmynt, nycklar, en staty, kontanter, manschettknappar, två mobiltelefoner samt ett vapen och ammunition, till ett sammanlagt värde överstigande 3 000 000 kronor. Tingsrätten ansåg dock inte att det var bevisat att målsäganden vilseletts på det sätt som åklagaren påstod. I stället fann domstolen att den tilltalade varit delaktig i att ta godset och dömde för grov stöld. Den del av åtalet som gällde föregivande av allmän ställning prövades i målsägandens eget ansvarsyrkande men avvisades.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att flera personer kan dömas för en gärning som de begått tillsammans och i samförstånd, även om det inte går att klarlägga exakt vem som gjort vad. Domstolen ansåg att målsägandens uppgifter i relevanta delar fick stöd av övrig utredning.

När det gällde den tilltalade konstaterade tingsrätten att hennes berättelse i huvudsak överensstämde med målsägandens och att hon hade medgett stora delar av händelseförloppet. För det första tillfället ansåg domstolen dock inte att det var visat att gärningen från början varit planerad att upprepas eller att den avsett ett betydande värde. Därför stannade rubriceringen vid bedrägeri av normalgraden. För det andra tillfället ansåg domstolen att det var fråga om en upprepning kort därefter, vilket gjorde brottet grovt.

Vid prövningen av den tredje åtalspunkten fann tingsrätten att övervakningsfilm visade att en person som identifierades som den andre medtilltalade tog godset i målsägandens bostad. Domstolen konstaterade också att den tilltalades konto och telefon hade använts vid de tidigare gärningarna och att hennes utpekande av den andre medtilltalade fick stöd av övrig utredning. Tingsrätten fann därför att den tilltalade varit delaktig i de tre gärningarna.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till skyddstillsyn. Tingsrätten föreskrev att hon ska följa den vårdplan som frivården anser lämplig, och frivården ska utse övervakare.

Hon ska solidariskt med den andre medtilltalade betala skadestånd till målsäganden med 255 067 kronor, jämte ränta enligt räntelagen på 86 000 kronor från den 25 januari 2026 och på 169 067 kronor från den 30 januari 2026. Hon ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta om målet