Villkorlig dom för bidragsbrott

Den tilltalade döms för elva fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i samband med ansökan om studiemedel och underlåtit att anmäla ändrade förhållanden. Tingsrätten fann att han hade uppsåt och att gärningarna inte skulle bedömas som ringa. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter och avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter om sin inkomst vid ansökan om studiemedel och/eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som han var skyldig att anmäla. Detta skulle ha medfört fara för att studiemedel felaktigt betalades ut med 172 659 kronor, vilket också skedde.

Åklagaren gjorde gällande att varje utbetalning skulle ses som ett eget brott. De elva åtalspunkterna avsåg följande datum och rubrering: bidragsbrott den 25 augusti 2022, bidragsbrott den 23 september 2022, bidragsbrott den 25 oktober 2022, bidragsbrott den 25 november 2022, bidragsbrott den 23 december 2022, bidragsbrott den 25 januari 2023, bidragsbrott den 24 februari 2023, bidragsbrott den 25 mars 2023, bidragsbrott den 25 april 2023, bidragsbrott den 25 maj 2023 och bidragsbrott den 22 juni 2023. Alla gärningarna prövades under samma åtalsrubricering, och den tilltalade dömdes för samtliga elva tillfällen.

I andra hand hade åklagaren yrkat ansvar för vårdslöst bidragsbrott. Den frågan blev dock inte avgörande eftersom tingsrätten fann att den tilltalade hade haft uppsåt.

Rättens bedömning

Den tilltalade bestred ansvar. Han medgav att uppgifterna han lämnat hade varit felaktiga och att utbetalningarna hade skett, men han gjorde gällande att han inte haft uppsåt och inte heller varit oaktsam på ett straffbart sätt. Han uppgav att han trodde att fribeloppet fortfarande var avskaffat.

Tingsrätten konstaterade att de objektiva omständigheterna var utredda. Av utredningen framgick att den tilltalade ansökte om studiemedel den 28 maj 2022, att han då lämnade uppgifter om mycket låga inkomster och att han försäkrade att uppgifterna stämde. Det framgick också att CSN senare beviljade studiemedel och att information om fribelopp och skyldighet att anmäla ändrade förhållanden hade skickats till honom.

Domstolen ansåg att den tilltalade hade lämnat uppgifter som var klart lägre än vad han måste ha förstått att han skulle tjäna. Tingsrätten fann att han hade haft insiktsuppsåt till att uppgifterna var felaktiga. När det gällde frågan om fara för felaktiga utbetalningar ansåg domstolen att det inte var bevisat att han avsiktligen lämnat uppgifterna för att orsaka sådan fara, men att omständigheterna visade likgiltighet inför risken för felaktiga utbetalningar. Domstolen lade vikt vid att fribeloppet hade varit tillfälligt avskaffat under pandemin, att den tilltalade fått information skickad till sig men inte gjort några kontrollåtgärder och att han inte heller rättade sina uppgifter när CSN senare kontaktade honom.

Tingsrätten fann därför att den tilltalade haft uppsåt och skulle dömas för elva fall av bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Domstolen fann inte skäl att bedöma någon av gärningarna som ringa. På den alternativa åtalsgrunden om vårdslöst bidragsbrott behövde rätten därmed inte stanna.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för elva fall av bidragsbrott. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Han skulle dessutom betala 40 dagsböter om 700 kronor, vilket sammantaget uppgick till 28 000 kronor.

Tingsrätten fann att straffvärdet motsvarade en månads fängelse men att det saknades skäl att döma till fängelse. Eftersom den tilltalade dömdes för ett brott med strängare påföljd än penningböter skulle han även betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor. CSN hade inget anspråk i målet eftersom den tilltalade redan hade gjort upp om återbetalning av studiemedlen.