Sexuellt ofredande på skolparkering
2026-06-25
Den tilltalade döms för sexuellt ofredande efter att ha gjort en sexuell gest mot målsäganden på en skolparkering den 19 november 2024. Tingsrätten fann att gesten var ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet och att den tilltalade hade uppsåt. Påföljden blev 30 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 1 500 kronor, och han ska också betala avgift till brottsofferfonden.
Händelsen och åtalet
Åtalet gällde en gärning: sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § andra stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen ofredade den tilltalade målsäganden genom att göra en gest med sexuell innebörd, när han förde tungan mellan pekfingret och långfingret riktat mot henne. Händelsen ska enligt åtalet ha inträffat den 19 november 2024 på en skolparkering i Knivsta kommun.
Målsäganden berättade att den tilltalade tidigare hade gjort liknande gester vid två tillfällen när han kört om hennes bil. Hon uppgav också att han den aktuella morgonen skickade ett sms med innebörden att hon hade missat hans gest, varefter han gjorde gesten igen när hon tittade upp. Hon berättade vidare att hon efter dessa tillfällen sagt till honom att han inte kunde göra sådana gester och att hon aldrig gett honom tillåtelse att göra det.
Den tilltalade erkände att han gjort en gest genom att föra tungan mellan pek- och långfingret riktat mot målsäganden, men han bestred brott. Han invände att målsäganden inte uppfattade gesten och att han saknade uppsåt att kränka hennes sexuella integritet. Han gjorde gällande att gesten skedde inom ramen för en ömsesidig jargong mellan honom, målsäganden och ett vittne.
Rättens bedömning
Tingsrätten ansåg att målsägandens uppgifter var detaljerade och trovärdiga. Hennes berättelse fick stöd av vittnena som hörts i målet, särskilt när det gällde att hon tagit upp händelsen med andra efteråt. Rätten fann det styrkt att målsäganden såg den gest som den tilltalade gjorde på parkeringen.
Domstolen bedömde därefter att gesten hade en stark anspelning på oralsex och därmed en tydlig sexuell inriktning. Rätten hänvisade till att den tilltalade kände till att målsäganden tidigare varit utsatt och att hon, både själv och genom ett vittne, hade sagt att hon inte uppskattade den typen av sexuella anspelningar. Trots detta gjorde han gesten. Tingsrätten ansåg därför att gärningen varit ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet.
När det gällde uppsåt godtog rätten inte den tilltalades invändning om att det varit fråga om en ömsesidig jargong. Rätten fäste vikt vid att vittnesuppgifterna gick isär om hur ömsesidig jargongen varit, men bedömde att den tilltalade måste ha insett att gesten gentemot målsäganden inte ingick i någon sådan jargong. Domstolen lade också vikt vid att han skickade sms om att hon hade missat gesten och sedan gjorde gesten igen. Sammantaget fann tingsrätten att den tilltalade haft uppsåt att kränka målsägandens sexuella integritet.
Domslut och påföljd
Den tilltalade döms för sexuellt ofredande den 19 november 2024. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 50 kronor, totalt 1 500 kronor. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.
Tingsrätten beslutade att staten ska stå för kostnaderna för försvararen och målsägandebiträdet. Försvararen fick ersättning med 39 546 kronor och målsägandebiträdet med 8 485 kronor.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.