Narkotikabrott och skyddande av brottsling efter överklagande prövades i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat grov misshandel i samband med en händelse i en lägenhet och på en parkering. För den tilltalade ändrade hovrätten tingsrättens dom så att han dömdes för skyddande av brottsling den 23 september 2016, medan åtalet för narkotikabrott den 2 november 2016 ogillades. Hovrätten fastställde alltså inte tingsrättens dom i dessa delar, och den tidigare fällande domen för narkotikabrott undanröjdes i praktiken genom att åtalet ogillades. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med föreskrift om fortsatt behandling.

Om händelsen och åtalet

Målet rörde en händelse där flera personer enligt åtalet hade samband med en misshandel av målsäganden. Enligt den utredning som hovrätten redovisade hade den tilltalade och hans dåvarande flickvän berättat för andra inblandade att målsäganden tidigare hade slagit flickvännen. Åklagarna gjorde gällande att den tilltalade i samband med detta uttalade att den som satte målsäganden på plats och fick honom att lida skulle få pengar. Åtalet mot den tilltalade omfattade i hovrätten först medhjälp till grov misshandel, och i andra hand skyddande av brottsling samt narkotikabrott.

Hovrätten redovisade att misshandeln på parkeringen skedde i anslutning till att målsäganden lockades dit genom kontakt via meddelanden. Efter händelsen tog flera personer sig till den tilltalades bostad. Enligt åklagarna hade den tilltalade då hjälpt gärningsmännen genom att låta dem komma in i lägenheten, erbjuda rena kläder och senare betala för misshandeln. Åklagarna gjorde också gällande att narkotika hade hittats i en bibel i sovrummet i den tilltalades bostad och att han därför skulle dömas för narkotikabrott.

Hovrätten prövade åtalspunkterna mot den tilltalade var för sig. För medhjälp till grov misshandel fann hovrätten att det inte var bevisat att han tagit initiativ till misshandeln eller erbjudit betalning, och att gärningar som skett efter misshandeln inte kunde främja en redan avslutad gärning. Den delen ledde alltså inte till fällande ansvar. Däremot fann hovrätten att den tilltalade, genom att erbjuda rena kläder efter att han fått vetskap om misshandeln, hade skyddat en person som begått ett allvarligt brott, och därför skulle dömas för skyddande av brottsling.

När det gällde narkotikabrottet konstaterade hovrätten att det inte var bevisat att den tilltalade hade kännedom om narkotikan eller faktisk rådighet över den. Åtalet för narkotikabrott ogillades därför.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten betonade att bevisningen i stor utsträckning byggde på uppgifter från förhör under förundersökningen och att sådana uppgifter måste värderas försiktigt. Domstolen hänvisade också till att flera förhör hållits under oklara förhållanden, att vissa personer varit påverkade av alkohol eller narkotika och att målsäganden inte lämnat några uppgifter vid huvudförhandlingen.

En central del av bevisvärderingen gällde en medtilltalads uppgifter. Hovrätten ansåg att den personens berättelse måste bedömas med stor försiktighet, eftersom den inte kunnat kontrolleras i samma utsträckning genom frågor från försvararna. Även en vittnesiakttagelse från en person som sett delar av händelsen gavs begränsat bevisvärde, eftersom det var mörkt, regnigt och händelseförloppet snabbt.

För den tilltalade fann hovrätten att det inte var bevisat att han hade initierat misshandeln eller erbjudit pengar. Det som däremot ansågs utrett var att han efter händelsen släppte in personer i sin bostad och erbjöd rena kläder. Hovrätten bedömde att detta skett efter att han fått vetskap om misshandeln och att åtgärden försvårade upptäckten och beivrande av brottet. På den grunden dömdes han för skyddande av brottsling.

När det gällde narkotikabrottet ansåg hovrätten att det inte kunde uteslutas att narkotikan tillhörde någon annan i bostaden och att den tilltalade inte visat sig ha haft sådan kontroll över den att innehav var styrkt. Därmed fanns inte grund för fällande dom.

Domslut och påföljd

Hovrätten ogillade åtalet om narkotikabrott den 2 november 2016 och undanröjde därmed tingsrättens fällande dom i den delen. Hovrätten ogillade också förverkandeyrkandet av den beslagtagna narkotikan och hävde beslaget.

För skyddande av brottsling den 23 september 2016 fälldes den tilltalade till ansvar enligt 17 kap. 11 § första stycket brottsbalken. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn. Hovrätten beslutade vidare att den tilltalade skulle fullfölja den påbörjade behandlingen inom Dolt namn i Helsingborg och att Kriminalvården, frivården Östersund, skulle ansvara för övervakningen och utse övervakare.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för narkotikabrott till fängelse i en månad, med beslut att fängelsestraffet skulle anses helt verkställt. Hovrätten ändrade alltså påföljden från ett kort fängelsestraff till skyddstillsyn. Tingsrätten hade också förklarat den beslagtagna narkotikan förverkad och låtit beslaget bestå, vilket hovrätten upphävde.

Hovrätten tog inte upp någon ny brottsofferfondsavgift för den tilltalade i det redovisade avgörandet, och det framgår inte av hovrättsdelen att han var häktad eller under hur lång tid. Något skadestånd dömdes inte ut mot honom i hovrätten.