Folk­bokföringsbrott gav dagsböter

Den tilltalade döms av tingsrätten för folkbokföringsbrott efter att ha underlåtit att anmäla flytt till Skatteverket inom en vecka. Åtalet avsåg en gärning som enligt domstolen ägde rum någon gång mellan den 25 augusti 2025 och den 1 februari 2026. Tingsrätten ansåg att gärningen var styrkt, att den inte var ringa och att den begicks med uppsåt. Påföljden bestämdes till dagsböter och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde folkbokföringsbrott enligt 25 § och 42 § första stycket 2 folkbokföringslagen. Enligt gärningsbeskrivningen var den tilltalade folkbokförd i en bostad i Lund men hade flyttat till en annan plats utan att inom en vecka anmäla flytten till Skatteverket, vilket enligt åklagaren innebar fara i bevishänseende. Den angivna tidpunkten var någon gång mellan den 25 augusti 2025 och den 1 februari 2026. Det fanns bara en åtalspunkt, och tingsrätten dömde den tilltalade för denna punkt.

Den tilltalade förnekade gärningen. I förhöret uppgav han att han fortfarande hade bostaden som sin fasta anknytningspunkt och sitt hem, att han inte flyttat därifrån och att han under den aktuella perioden visserligen inte alltid befann sig i lägenheten men fortfarande hade sin dygnsvila där. Vittnet uppgav däremot att hon och hennes partner flyttade in i den tilltalades bostad i mitten av augusti 2025, att den tilltalade bara kom dit då och då för att hämta post och att han inte sov där någon gång under den tid hon bodde där. Hon uppgav också att hon och hennes partner flyttade ut i början av februari 2026.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från folkbokföringslagens regler om flyttanmälan och bosättning. Domstolen konstaterade att en person som är folkbokförd och har flyttat ska anmäla flytten inom en vecka och att ansvar för folkbokföringsbrott kan följa om underlåtenheten innebär fara i bevishänseende. Tingsrätten redovisade också att bosättning normalt knyts till den fastighet där en person regelmässigt tillbringar sin dygnsvila, men att starkaste anknytning kan bli avgörande om någon inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på någon viss fastighet.

Domstolen ansåg att den tilltalade visserligen hade varit i lägenheten då och då, men att det inte fanns anledning att tvivla på vittnets uppgifter om att han aldrig sov där under perioden från mitten av augusti 2025 till början av februari 2026. Mot den bakgrunden bedömde tingsrätten att han inte regelmässigt tillbringat sin dygnsvila på den aktuella adressen. Eftersom han under cirka ett halvår inte haft dygnsvila där och i stället sovit på andra platser ansåg domstolen inte heller att lägenheten var hans starkaste anknytning. Därmed fann tingsrätten att det var bevisat att han underlåtit att anmäla flytt till Skatteverket på det sätt som åklagaren påstått. Underlåtenheten hade inneburit fara i bevishänseende och bedömdes som uppsåtlig. Åtalet ansågs därför styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för folkbokföringsbrott. Påföljden bestämdes till 70 dagsböter om 510 kronor, vilket innebär totalt 35 700 kronor. Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Något skadestånd nämns inte i domen.