Fängelse för vapen- och dopningsbrott

Den tilltalade döms för vapenbrott av normalgraden och ringa dopningsbrott. Tingsrätten ansåg att bevisningen visade att han innehaft ett ombyggt start-/tårgasvapen och ammunition, men inte att vapenbrottet skulle bedömas som grovt. För dopningsbrottet utgick rätten från att han hade innehaft dopningsmedel olovligen den 17 juni 2026.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet mot den tilltalade fanns två punkter. Den första gällde grovt vapenbrott enligt åklagarens rubricering, med påståendet att han mellan den 1 maj 2023 och den 17 juni 2026 olovligen innehaft ett halvautomatiskt start-/tårgasvapen konverterat för utskjutande av skarpa projektiler samt 28 skarpa patroner. Händelsen skulle ha inträffat i en lokal i Spånga. Den andra åtalspunkten gällde dopningsbrott, ringa brott, och avsåg att han den 17 juni 2026 olovligen innehaft 7 ml trenbolonacetat, 29 ml testosteronenantat och 6 ml stanozolol på samma plats.

Den tilltalade förnekade grovt vapenbrott men erkände ringa dopningsbrott. Under huvudförhandlingen hördes han själv och tre vittnen. Åklagaren lade också fram teknisk bevisning, bland annat beslagshandlingar, fotografier, vapenundersökning, analysresultat, DNA-undersökningar, fingeravtrycksutredning och telefonanalys. Den tilltalade åberopade egen bevisning, bland annat SMS-korrespondens, e-post och vissa protokoll.

Rättens bedömning

Tingsrätten gick igenom utredningen kring lokalerna, sovrummet och de föremål som hittades där. Vid husrannsakan den 17 juni 2026 påträffades ett vapenliknande föremål i en byrålåda i ett sovrum, tillsammans med ett magasin och fyra patroner. Dagen därpå hittades ytterligare 24 patroner i samma låda. Rätten konstaterade att den tekniska bevisningen pekade starkt mot den tilltalade: DNA återfanns på pistolkolven, mantelgreppet, magasinbotten, magasinläpparna och på vissa av påsarna med ammunition, och fingeravtryck knöts också till honom. Vittnesuppgifterna och den övriga utredningen ledde till att tingsrätten ansåg det bevisat att det var den tilltalade som innehaft vapnet, magasinet och ammunitionen.

När det gällde rubriceringen av vapenbrottet fann tingsrätten att vapnet var ett halvautomatiskt start-/tårgasvapen som byggts om för skarpa projektiler i kaliber 9 mm Dolt namn och att det hade en viss anslagsenergi. Samtidigt ansåg rätten att det inte fanns tillräckligt för att bedöma brottet som grovt. Vapnet hade inte innehafts på allmän plats och det hade inte visats att det förvarats i en kriminell miljö. Den tilltalade dömdes därför för vapenbrott av normalgraden.

När det gällde dopningsbrottet konstaterade tingsrätten att den tilltalade hade erkänt gärningen och att erkännandet stöddes av övrig utredning. Han dömdes därför även för ringa dopningsbrott.

Domslut och påföljd

För den tilltalade bestämdes påföljden till fängelse i 2 år. Tingsrätten bedömde att straffvärdet för den samlade brottsligheten var så högt att någon annan påföljd än fängelse inte kunde komma i fråga.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr. Staten ska stå för försvararkostnaderna, och den offentlige försvararen fick ersättning med 72 791 kr.