Penningtvättsförseelse efter bedrägeri

Den tilltalade döms av tingsrätten för penningtvättsförseelse efter att pengar som målsäganden utsatts för genom bedrägeri fördes in på hans konto och därefter togs ut. Domstolen ansåg att det inte var bevisat att han hade uppsåt, men att han hade skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Påföljden blev dagsböter, och han ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden samt återbetala delar av statens kostnader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal i en punkt. Den tilltalade åtalades för penningtvättsbrott den 3 november 2025 enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade målsäganden först blivit utsatt för bedrägeri genom att någon falskeligen utgav sig för att företräda hennes bank eller en liknande säkerhetstjänst. I det sammanhanget förmådde personen målsäganden att swisha 9 800 kronor från sitt konto till ett annat konto. Den tilltalade hade därefter, enligt åtalet, ställt sitt konto till förfogande, tagit emot det bedrägligt åtkomna beloppet via internet på okänd plats i Sverige och sedan tagit ut pengarna. Åklagaren gjorde i andra hand gällande att han i vart fall skulle dömas för penningtvättsförseelse.

Tingsrätten kom fram till att det var utrett att målsäganden utsatts för bedrägeri på det sätt som beskrivits i åtalet. Pengarna överfördes till den tilltalades bankkonto, där de mottogs samma dag, och därefter gjordes två bankomatuttag från kontot. Det första uttaget avsåg 400 kronor och det andra 9 400 kronor. Domstolen prövade därefter den tilltalades uppgifter om att han trott sig hjälpa en person i en utsatt situation. Han berättade att tre personer kom fram till honom, att en av dem bad om hjälp med att ta ut pengar till hyra och att han därför gick med på att ta emot pengar och sedan ta ut dem. Han uppgav också att han senare började misstänka att han blivit lurad.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att omständigheterna talade för att den tilltalade inte varit ovetande om att det rörde sig om brottsligt åtkomna pengar, eftersom pengarna från brottet sattes in på hans konto och sedan togs ut direkt. Samtidigt fann domstolen att hans berättelse inte var motbevisad och inte heller så osannolik att den kunde lämnas helt utan avseende. Hans uppgifter godtogs därför vid bedömningen.

Domstolen bedömde att den tilltalade, redan innan pengarna sattes in på kontot, hade känt ett visst tvivel men ändå valt att bortse från det. Därmed ansågs det klarlagt att han insåg risken för att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Tingsrätten prövade också uppgifterna om att han hade autism och fann att det inte ändrade bedömningen i skuldfrågan. Däremot ansåg domstolen att det inte var bevisat att han hade uppsåt, vilket ledde till att han inte dömdes för penningtvättsbrott. Istället fann tingsrätten att han hade skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet och att han därför skulle dömas för penningtvättsförseelse.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för penningtvättsförseelse den 3 november 2025. Påföljden bestämdes till 50 dagsböter om 120 kronor, vilket motsvarar 6 000 kronor.

Han ska också betala skadestånd till målsäganden med 9 800 kronor. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 3 november 2025. Dessutom ska han betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten beslutade även att staten ska ersätta försvararen med 18 953 kronor och att den tilltalade ska återbetala 7 000 kronor av kostnaderna till staten.