Grovt narkotikabrott: hovrätten skärpte fängelsestraffet till sju år

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt narkotikabrott. Den tilltalade dömdes även i hovrätten för samma tre åtalspunkter som i tingsrätten, men hovrätten ändrade påföljden och bestämde fängelsestraffet till sju år. I övrigt stod tingsrättens dom fast i fråga om skuld, rubricering och beslag. Den tilltalade ska vara häktad tills straffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde grovt narkotikabrott och hovrätten tog upp saken efter överklagande från båda sidor. Åklagaren yrkade att fängelsestraffet skulle skärpas för den tilltalade och för en medtilltalad, medan den tilltalade yrkade att han skulle frikännas eller i vart fall få ett lindrigare straff. Åklagaren förtydligade att det inte gjordes gällande att de tilltalade personligen utfört alla moment i gärningsbeskrivningarna, utan att de agerat tillsammans och i samförstånd med andra.

Den tilltalade dömdes för tre fall av grovt narkotikabrott. I tingsrätten avsåg åtalet gärningar den 15 augusti 2023 i Haninge kommun, den 23 augusti 2023 i Stockholms stad och den 5 september 2023 i Stockholms stad. Hovrätten redovisar att den utredning som lades fram var densamma som i tingsrätten, med viss ny skriftlig bevisning i hovrätten för den medtilltalade. Hovrätten ändrade inte brottsrubriceringen.

Den tilltalade förnekade brott och bestred att han varit den person som åklagaren påstod använde aliaset ”Gremlin”. Han gjorde också gällande att han saknat uppsåt till sort och mängd narkotika samt att han, om han alls skulle dömas, i vart fall borde bedömas som medhjälpare och inte som medgärningsman. Han invände också nöd. Hovrätten prövade dessa invändningar och avvisade dem.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att den tilltalade var den person som använde aliaset ”Gremlin” i den aktuella kommunikationen. Domstolen fäste särskild vikt vid chattar där den medtilltalade kallat ”Gremlin” för den tilltalades förnamn och hänvisat till honom som sin partner, samt vid uppgifter om fortkörningsböter och annan kommunikation som kunde kopplas till honom. Hovrätten ansåg att det var uteslutet att någon annan än den tilltalade använt aliaset.

Utifrån den digitala kommunikationen fann hovrätten att den tilltalade deltagit i planeringen och genomförandet av narkotikahandeln och att han varit väl införstådd med sort och mängd narkotika. Därmed ansågs han tillsammans och i samförstånd med andra uppsåtligen ha hanterat narkotikan på det sätt som åklagaren gjort gällande. Hovrätten delade tingsrättens bedömning att han agerat som medgärningsman.

Domstolen fann också att brotten skulle rubriceras som grova narkotikabrott. Skälen var att gärningarna utgjort led i en verksamhet som bedrevs i större omfattning och yrkesmässigt samt avsett en stor mängd narkotika. Hovrätten uttalade att narkotikaverksamheten inte varit begränsad till den tidsperiod och den handel som åtalet avsåg.

Hovrätten godtog inte heller nödinvändningen. Beträffande den tilltalade ansågs hans uppgifter om hot inte trovärdiga, eftersom de byggde på en förutsättning som hovrätten redan avfärdat, nämligen att någon annan skulle ha varit ”Gremlin”. Utredningen gav enligt hovrätten inget stöd för att tidigare hot varit orsaken till den aktuella brottsligheten. Tvärtom talade utredningen för att ekonomiska incitament låg bakom gärningarna.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i påföljdsdelen. Tingsrätten hade dömt den tilltalade till fängelse i sex år och sex månader, medan hovrätten bestämde straffet till fängelse i sju år. Hovrätten ansåg att straffvärdet för den samlade brottsligheten motsvarade fängelse i sju år och fann inte skäl att frångå detta straffvärde.

Vid straffmätningen beaktade hovrätten att den tilltalade haft en aktiv roll i planeringen och utförandet av brotten samt att han varit den som handlett och instruerat den medtilltalade. Hovrätten ansåg att han haft en överordnad roll i förhållande till den medtilltalade, samtidigt som han själv befunnit sig på betryggande avstånd från den fysiska narkotikahanteringen. Hovrätten fann också att det av chattkonversationer framgick att han haft ett ekonomiskt incitament till gärningarna.

Hovrätten avfärdade att det fanns sådana förmildrande omständigheter som kunde ge strafflindring på grund av medverkan till utredningen. Det ansågs inte vara fråga om frivilligt angivande, och de uppgifter som lämnats efter konfrontation med utredningen bedömdes inte ha bidragit till att föra utredningen framåt.

Den tilltalade ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten lät också tingsrättens beslut om beslag bestå. En avgift till brottsofferfonden framgår av tingsrättens dom, men hovrättens beslut i den delen framgår inte av den tillhandahållna hovrättstexten. Hovrätten beslutade vidare om ersättning till offentlig försvarare och uppgav att kostnaden ska stanna på staten.

Fakta