Tilltalad döms för misshandel efter skolhändelse och rånfråga

Den tilltalade döms för misshandel efter en händelse i en skola i Malmö. Han frias samtidigt från åtalet om rån tillsammans med en annan person. Tingsrätten bedömer att den tilltalade ska få skyddstillsyn och att hans ungdom ska beaktas vid straffmätningen.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I den första åtalspunkten gällde åtalet misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Enligt åtalet ska den tilltalade den 2025-10-11 eller 2025-10-12 ha misshandlat målsäganden genom att slå honom med en kokosnöt i ansiktet. Händelsen uppgavs ha inträffat på Bellevuegymnasiet i Malmö. Målsäganden fick enligt åtalet en sårskada vid höger ögonbryn och smärta. Tingsrätten dömer den tilltalade för misshandel av normalgraden.

I den andra åtalspunkten gällde åtalet rån enligt 8 kap. 5 § brottsbalken. Åtalet avsåg att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan person skulle ha tagit pengar från målsäganden genom våld och hot. Händelsen uppgavs ha inträffat mellan 2025-10-11 och 2025-10-12 på eller i närheten av Höstgatan i Malmö. Tingsrätten finner inte att det är visat att gärningen inneburit sådan skada som krävs för rån och den tilltalade frikänns från rån. Däremot döms han för misshandel även i denna del, eftersom det är utrett att han slog målsäganden i ansiktet och nacken.

Rättens bedömning

När det gäller misshandeln på skolan konstaterar tingsrätten att det är utrett att den tilltalade slog målsäganden med en kokosnöt i ansiktet och att målsäganden fick en sårskada vid höger ögonbryn. Rätten anser att slaget måste ha varit relativt kraftigt och att det saknas anledning att ifrågasätta målsägandens uppgift om smärta. Den tilltalade invände att han handlat i nödvärn eller putativt nödvärn. Tingsrätten accepterar inte att det var fråga om ett faktiskt nödvärn, men anser att hans invändning om putativ nödvärn inte framstår som obefogad. Trots detta bedömer rätten att det använda våldet stod i klar disproportion till vad som krävdes för att avvärja det inbillade angreppet. Åtalet är därför styrkt och gärningen bedöms som misshandel av normalgraden.

När det gäller rånåtalet konstaterar tingsrätten att det är klarlagt att den tilltalade och den andra personen tog pengar från målsäganden och att den tilltalade slog målsäganden i ansiktet och nacken. Rätten anser dock inte att åklagaren har bevisat att det var fråga om ett rån, eftersom det inte är visat att gärningen inneburit den ekonomiska skada som krävs. Tingsrätten tar fasta på att det också framkommit uppgifter om skuld och återbetalning, och att utredningen inte ger tillräckligt stöd för att mer pengar än vad som eventuellt var skyldig togs från målsäganden. Trots att rån inte anses styrkt döms den tilltalade för misshandel i denna del, eftersom våldet mot målsäganden är bevisat. Rätten framhåller att den tilltalade och den andra personen agerade tillsammans och i samförstånd, men att det inte är utrett att de samtidigt hotade målsäganden på det sätt som åklagaren påstod.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för misshandel i två fall, båda med händelsedatum 2025-10-11 till 2025-10-12 respektive 2025-09-30. Han frikänns från rånåtalet. Påföljden bestäms till skyddstillsyn, och övervakare ska utses av frivården. Tingsrätten anger att den tilltalades ungdom har beaktats vid straffmätningen.

Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. När det gäller skadestånd får målsäganden ersättning av staten för sina kostnader, men den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 10 000 kronor avseende kränkning. Yrkandet om ersättning för lyte och men lämnas utan bifall i domen.

Fakta