Tvist om påstådda lån – tingsrätten ogillar alla krav
2021-02-22 | Attunda tingsrätt
En strandad vänskapsrelation ledde till en tvist där käranden krävde svaranden på drygt 466 000 kronor med ränta. Tingsrätten ansåg att käranden inte styrkt sina påståenden om lån och skuldebrevens innehåll och avslog därmed alla yrkanden.
Bakgrund
Käranden hävdade att hen hade försträckt pengar till svaranden vid tre tillfällen under 2016 och åberopade skuldebrev som bevis. Svaranden förnekade att det rörde sig om lån i privat regi och anförde i stället att de medel som utgått ingått i ett så kallat sharesystem, där deltagarna turades om att få tillgång till en gemensam pott mot förpliktelse att betala in månadsbelopp.
Parternas huvudtal
– Käranden menade att hen lånat ut sammanlagt 466 030 kronor kontant och via Swish, enligt tre skuldebrev daterade den 26 mars, 15 juli och 16 augusti 2016. Hen yrkade även ränta med 15 procent på delar av beloppet och i andra hand enligt räntelagen.
– Svaranden avfärdade kraven och hävdade att hen endast mottagit medel inom ramen för sharesystemet. Två av skuldebreven hade hen aldrig undertecknat och det tredje var inte avsett att reglera lån utan en säkerhetsåtgärd inom systemet.
Tingsrättens prövning
Rättegången kretsade kring tre huvudfrågor:
- Om svaranden verkligen undertecknat de tre skuldebreven.
- Om de undertecknade skuldebreven överensstämde med en verklig låneöverenskommelse.
- Om käranden styrkt sin fordran på annat sätt än via skuldebreven.
Skuldebrev den 15 juli 2016
Skuldebrevet var ostridigt undertecknat, men tingsrätten fann att dokumentet inte speglade det villkorade upplägg som kunde förväntas vid ett stort kontantlån. Bevisningen om lånevillkor var oklar och vittnesmålen om syftet med dokumentet stödde snarare att skuldebrevet använts som säkerhet i ett sharesystem. Kärandens bevisning ansågs därför otillräcklig.
Skuldebrev den 16 augusti 2016
Tingsrätten fann inte det övervägande sannolikt att svaranden undertecknat detta skuldebrev. Namnteckningen avvek från den som svaranden erkänt och vittnesmål om var och när dokumentet upprättats var oförenliga. Skuldebrevet saknade presumtionsverkan.
Skuldebrev den 26 mars 2016
Käranden redogjorde ensam för undertecknandet och överlämnande av kontanter. Tingsrätten bedömde att bevisningen var ännu svagare än för de andra skuldebreven och att käranden inte gjort det övervägande sannolikt att dokumentet var äkta eller att något lån skett i enlighet med vad som angetts.
Rättslig grund
Enligt huvudregeln har borgenären bevisbördan för sin fordran. Äkta skuldebrev kan ge presumtion om fordrans existens, men endast om det är styrkt att dokumentet avser det påstådda lån- och villkorsförhållandet. Inom parentes gavs endast begränsad presumtionsverkan för ett av skuldebreven och denna motverkades av oklarheter om dess bakgrund.
Domslut
Tingsrätten avslog samtliga yrkanden från käranden. Svaranden friades från krav på betalning och rättegångskostnader.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.