Grovt narkotikabrott ledde till ungdomsövervakning

Den tilltalade döms för grovt narkotikabrott efter att ha transporterat narkotika tillsammans med en annan person den 15 april 2026. Tingsrätten ansåg att hon hade varit den mest drivande i händelseförloppet, men eftersom gärningen begicks före 18-årsdagen valde rätten ungdomsövervakning som påföljd i stället för fängelse.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet, som väcktes den 12 juni 2026, åtalades den tilltalade för grovt narkotikabrott enligt 1 § 1 st 4 p och 5 p samt 3 § 1 st narkotikastrafflagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade hon tillsammans och i samförstånd med en annan person olovligen transporterat, förvarat och innehaft 988 gram 3-CMC den 15 april 2026 i Söderfors och Sandviken kommuner. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom det avsåg en större mängd narkotika. Som alternativt ansvar yrkades medhjälp till grovt narkotikabrott.

Tingsrätten kom dock fram till att den tilltalade skulle dömas för grovt narkotikabrott med en annan avgränsning än den som åklagaren formulerat. Rätten ansåg att den olovliga befattningen med narkotikan utgjorde transport, inte innehav eller förvaring. Därmed dömdes hon för grovt narkotikabrott den 15 april 2026, med hänvisning till 1 § 1 st 4 p och 3 § 1 st narkotikastrafflagen.

Av utredningen framgår att den tilltalade via meddelandeappen Signal fick ett erbjudande om att hämta hasch. Hon kontaktade därefter den andra personen för att få skjuts, och det bestämdes att hon skulle få en mindre mängd hasch som betalning medan chauffören skulle få 1 000 kronor. När de senare anlände till en adress i Söderfors gick den tilltalade in i ett flerbostadshus, mötte en man och tog emot en plastpåse som hon bar tillbaka till bilen. Hon upptäckte då att påsen innehöll två förpackningar med vit substans, märkta 500 gram vardera. Efter kontakt med uppdragsgivaren fortsatte färden till Sandviken, där narkotikan lämnades kvar i bilen under en rastning, och därefter körde de vidare mot en annan plats innan de stoppades av polis. Vid analys visade sig de påsar som fanns i bilen innehålla 988 gram 3-CMC.

Rättens bedömning

Den tilltalade och den andra personen medgav de faktiska omständigheterna men invände mot ansvar med hänvisning till bristande uppsåt. Tingsrätten godtog inte invändningen. Rätten ansåg att de båda hade insett att de hade med sig omkring ett kilo narkotika och att de genom sitt fortsatta handlande visat likgiltighet inför att substansen faktiskt var 3-CMC. Därmed ansåg rätten att uppsåt förelåg både i fråga om mängden och om vilken narkotika det rörde sig om.

Tingsrätten bedömde också att båda var gärningsmän. Den tilltalade hade haft kontakterna med uppdragsgivaren, hämtat narkotikan och burit den på sig, medan den andra personen hade stått för bilen och körningen. Rätten framhöll att den tilltalade framstod som den mest drivande och att hon, även efter att hon förstått att narkotikan inte var den förväntade, aktivt valde att fullfölja uppdraget och förhandla om högre ersättning.

Brottet bedömdes som grovt med hänsyn till den stora mängden narkotika. Rätten ansåg att mängden i sig talade för ett straffvärde motsvarande närmare tre års fängelse.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grovt narkotikabrott den 15 april 2026. Påföljden bestämdes till ungdomsövervakning i ett år. Tingsrätten angav att ungdomsövervakningen ska anses verkställd till en tid av 1 månad och 5 dagar. Rätten hänvisade till att gärningen begicks innan den tilltalade fyllde 18 år och att det därför krävdes synnerliga skäl för fängelse, men att ungdomsövervakning ändå var en tillräckligt ingripande reaktion.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. I övrigt anges att staten ska stå för kostnaderna. I domen finns även ett beslut om ersättning till försvararen, men detta avser statens kostnader och inte någon ersättning som den tilltalade ska betala.