Grov misshandel i bostad fastställdes i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grov misshandel. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Den tilltalade ska därför fortsatt vara häktad till dess fängelsestraffet får verkställas, och hovrätten ändrade inte den tidigare bedömningen av påföljd eller skadestånd.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en misshandel i en bostad. Åklagaren gjorde i hovrätten gällande att gärningen skulle bedömas som synnerligen grov misshandel enligt 3 kap. 6 § andra stycket brottsbalken och att straffet skulle skärpas. Den tilltalade yrkade i första hand skyddstillsyn med särskild behandlingsplan och i andra hand ett lägre straff. Frågan om skadestånd var också tvistig i hovrätten.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket brottsbalken. Hovrätten utgick från samma händelseförlopp som tingsrätten och prövade målet som ett överklagande av den domen.

Hovrätten fann att det var styrkt att den tilltalade och en medtilltalad tillsammans och i samförstånd misshandlat målsäganden på den tid och plats som åklagaren angett. Hovrätten ansåg också att misshandeln lett till de skador som tingsrätten funnit utredda. Däremot ansågs det inte bevisat att våldet utövats på andra sätt än genom ett flertal slag mot huvud och kropp. Hovrätten fann alltså inte styrkt att den tilltalade exempelvis sparkat eller skurit målsäganden.

Hovrätten slog fast att gärningen var mycket allvarlig och att omständigheterna gjorde att brottet skulle bedömas som grov misshandel. Däremot ansågs det inte visat att omständigheterna var så försvårande att gärningen skulle rubriceras som synnerligen grov misshandel.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten hade samma bevisning som tingsrätten. Förhören med målsäganden, den tilltalade, den medtilltalade och ett vittne hade spelats upp från tingsrätten, och ytterligare ett vittnesförhör hade lagts fram genom uppläsning av referat.

Den tilltalade och den medtilltalade medgav i hovrätten att de hade misshandlat målsäganden genom slag, men förnekade att de använt annat våld än det. Hovrätten fäste vikt vid att rättsintyget inte gav någon säker slutsats om vilket slags våld som orsakat skadorna. I avsaknad av annan bevisning ansåg hovrätten att det inte var styrkt att den tilltalade och den medtilltalade exempelvis sparkat eller skurit målsäganden.

Samtidigt konstaterade hovrätten att skadorna hade uppkommit som en följd av den aktuella misshandeln och att dessa skador omfattades av uppsåtet. Hovrätten lyfte särskilt fram att misshandeln medfört en livshotande skada på bröstkorgen med underliggande luftläckage till lungsäcken samt flera skador i huvudregionen. Angreppet hade skett överraskande i målsägandens egen bostad och hade pågått under en inte helt kort tid. Målsäganden ansågs ha varit försvarslös genom angreppet.

Hovrätten gjorde alltså i skuldfrågan en viss mer restriktiv bedömning än åklagaren, men kom ändå till samma slutresultat som tingsrätten beträffande rubriceringen grov misshandel.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Det innebär att den tilltalade dömdes för grov misshandel och att den tidigare påföljden stod fast. Av tingsrättens dom framgår att påföljden var fängelse i tre år. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning i frågan om straffmätning eller påföljdsval.

Hovrätten ändrade inte heller tingsrättens skadeståndsbestämning. Av tingsrättens dom framgår att den tilltalade solidariskt med den medtilltalade skulle betala 67 000 kr till målsäganden jämte ränta.

Den tilltalade skulle vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten uttalade att det fanns risk för fortsatt brottslighet. Av hovrättens beslut framgår också att staten skulle stå för kostnaderna i hovrätten för försvararen och målsägandebiträdet. Ersättning till målsägandebiträdet och en ersättning till ett ombud angavs också i beslutet.