Hovrätten frikänner från tagande av muta vid YKB-utbildningar

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om tagande av muta och givande av muta kopplat till YKB-utbildningar. Den tilltalade frikänns helt i hovrätten, som därmed ändrar tingsrättens fällande dom. Samtidigt upphävs avgiften till brottsofferfonden och hovrätten avslår yrkandet om förverkande. De medåtalade får olika utfall, men denna artikel fokuserar på den tilltalade.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde påståenden om att den tilltalade, som drev en trafikskoleverksamhet, skulle ha rapporterat att personer genomgått grundutbildning för yrkesförarkompetens, trots att de inte gjort det. Enligt utredningen hade 15 personer rapporterats som godkända under perioden den 1 mars 2020 till och med den 15 maj 2020, trots att de inte fullgjort den föreskrivna utbildningen hos företaget.

Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade skulle dömas för tagande av muta enligt åtalet och att 146 500 kronor skulle förverkas som utbyte av brott. Tingsrätten hade dessförinnan dömt den tilltalade för tagande av muta, med bedömningen att det rörde sig om fem brott under perioden 18 november 2019 till 15 maj 2020. Hovrätten prövade alltså målet som ett överklagande av den fällande domen.

I hovrätten behandlades också åtal mot andra personer för givande av muta, men den tilltalade var ensam i fokus för hovrättens ändring av domen. Åklagaren justerade dessutom beloppet i gärningsbeskrivningen till 146 500 kronor och förklarade att en viss överföring inte längre omfattades av åtalet.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma utredning som tingsrätten. Förhör hölls med den tilltalade och flera andra personer, och hovrätten konstaterade att det var utrett att den tilltalade felaktigt rapporterat att personer genomgått hela YKB-utbildningen hos honom, trots att så inte skett i alla fall.

Trots detta ansåg hovrätten inte att detta i sig räckte för ansvar för tagande av muta. Domstolen betonade att det måste bevisas att de mottagna pengarna var otillbörliga förmåner och inte betalning för en tjänst. Eftersom den tilltalade bedrev en verksamhet som sålde utbildningar krävdes, enligt hovrätten, något mer än bara faktiska betalningar och felaktiga rapporteringar för att ansvar skulle kunna utkrävas.

Hovrätten fann att åklagaren inte hade visat att det funnits någon överenskommelse om att betalningarna avsett ”köp av en rapportering” i stället för utbildning. De uppgifter som lämnats av de medåtalade talade enligt hovrätten för att överföringarna avsett betalning för YKB-utbildning. Hovrätten ansåg inte att Transportstyrelsens internutredning eller transaktionsunderlagen motbevisade detta. Inte heller meddelanden mellan den tilltalade och en av de medåtalade gav stöd för en otillbörlig överenskommelse.

Sammantaget ansåg hovrätten att åklagaren inte hade bevisat att transaktionerna utgjorde otillbörliga förmåner. Hovrätten gjorde alltså en annan bedömning än tingsrätten i skuldfrågan och frikände den tilltalade helt.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom och frikände den tilltalade från åtalet i sin helhet. Därmed föll även det tidigare ålagda avgiftskravet till brottsofferfonden. Hovrätten uttalade också att det, med hänsyn till frikännandet, inte fanns skäl för något förverkande mot den tilltalade.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för tagande av muta, fem brott, och bestämt påföljden till villkorlig dom samt 30 dagsböter om 70 kronor, totalt 2 100 kronor. Tingsrätten hade också beslutat om avgift till brottsofferfonden på 800 kronor och avslagit en begäran om värdeförverkande avseende 152 500 kronor. Hovrättens dom innebär att denna fällande dom inte står fast.

Det framgår inte av uppgifterna att den tilltalade varit häktad.