Grov misshandel i bostad gav fängelse

Tingsrätten har dömt den tilltalade för två våldsbrott mot målsäganden. För misshandel den 17 januari 2026 dömdes den tilltalade för misshandel av normalgraden. För grov misshandel den 23–24 januari 2026 dömdes den tilltalade för grov misshandel. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år och 8 månader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde den första punkten misshandel den 17 januari 2026. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade vid två tillfällen tagit tag i målsägandens käke och tryckt sina fingrar mot hennes kinder, greppat hennes axlar med båda händerna samt ryckt och slitit i henne. Därefter ska han ha puttat henne så att hon ramlade in i en häck och, när hon reste sig, utdelat i vart fall tre slag med öppen hand i ansiktet. Händelsen ska ha inträffat på och vid Burensköldsvägen i Mjölby kommun. Tingsrätten fann att den tilltalade gjort sig skyldig till misshandel av normalgraden.

Den andra punkten gällde grov misshandel den 23–24 januari 2026. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade i ett utdraget händelseförlopp i målsägandens bostad först i badrummet lagt en handduk över hennes ansikte, dragit åt den i nacken och dragit hennes huvud bakåt, satt på duschen och spolat vatten i ansiktet, tagit duschslangen runt hennes hals och dragit åt samt tryckt hennes huvud mot ett överskåp och utdelat två slag i ansiktet. I sovrummet ska han ha dragit ned henne från sängen. I hallen ska han ha tagit grepp om hennes hals, tryckt till och senare suttit gränsle över henne och tagit strypgrepp om halsen så att hon tappade medvetandet eller i vart fall fick medvetandesänkning. Gärningen ska ha pågått under flera timmar mellan den 23 och 24 januari 2026 på Garnisonsvägen i Linköpings kommun. Tingsrätten fann att den tilltalade gjort sig skyldig till grov misshandel.

Rättens bedömning

Tingsrätten framhöll att målsägandens berättelse var trovärdig, tydlig och detaljerad och att den fick stöd av övrig bevisning. För den första åtalspunkten lade rätten särskild vikt vid fotografier som tagits direkt efter händelsen samt ett vittnes uppgifter om målsägandens skick och vad hon berättat strax efteråt. Rätten ansåg därför att det var styrkt att den tilltalade misshandlat målsäganden på det sätt som angetts i åtalet och att våldet orsakat smärta.

När det gällde den andra åtalspunkten ansåg tingsrätten att målsägandens uppgifter stöddes av rättsintyg, fotografier och journalanteckningar samt av vittnesuppgifter om vad hon berättat dagarna efter händelsen och hur hon då mådde. Rätten noterade att skadorna dokumenterats kort efter händelsen och att hennes uppgifter om strypgrepp och skendränkning fick stöd av den övriga utredningen. Den tilltalades egna uppgifter och ett annat vittnes berättelse ansågs inte rubba bevisningen. Tingsrätten fann att det var styrkt att den tilltalade utsatt målsäganden för ett långdraget och grovt våldsförlopp i hennes hem, med kränkande och tortyrliknande inslag, och att gärningen därför skulle bedömas som grov misshandel.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för misshandel den 17 januari 2026 och grov misshandel den 23–24 januari 2026. Straffvärdet motsvarade fängelse 1 år och 8 månader, och tingsrätten fann att det saknades utrymme för annan påföljd. Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

I skadeståndsfrågan dömdes den tilltalade att betala 150 297 kronor till målsäganden, jämte ränta enligt räntelagen från den 24 januari 2026. Beloppet avser kränkningsersättning, sveda och värk samt förlorad arbetsinkomst. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för målsägandebiträde och offentlig försvarare.