Grovt bokföringsbrott och otillåtna bolagsbeslut prövades i hovrätten

Dold domstol har prövat den tilltalades överklagande av Dold domstols dom i ett mål om bokföringsbrott och brott mot aktiebolagslagen. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i en del och ogillade åtalet för brott mot aktiebolagslagen den 16 mars 2021. I övrigt stod tingsrättens dom fast. Den tilltalade dömdes alltså även i hovrätten för flera bokföringsbrott och för brott mot aktiebolagslagen vid övriga åtalade tillfällen.

Om händelsen och åtalet

Målet i hovrätten gällde ett överklagande av tingsrättens dom. Den tilltalade hade i tingsrätten dömts för bokföringsbrott och brott mot aktiebolagslagen, medan vissa åtal för brott mot aktiebolagslagen hade ogillats. I hovrätten prövades dels ansvarsfrihetsyrkanden, dels frågan om påföljd och näringsförbud.

Åtalet om bokföringsbrott gällde verksamheter i två bolag. I det ena bolaget avsåg åtalet grova bokföringsbrott för räkenskapsåren 2019 och 2020. I det andra bolaget avsåg åtalet grova bokföringsbrott för underlåtenhet att bevara underlag och att bokföra affärshändelser under räkenskapsåren 2020, 2021 och 2022, samt ett fristående bokföringsbrott genom att inte upprätta årsredovisning senast den 1 juli 2022.

Åtalet om brott mot aktiebolagslagen gällde sammanlagt nio beslut i två bolag, där personer hade utsetts till styrelseledamöter, styrelsesuppleanter eller verkställande direktör på ett sätt som enligt åklagaren syftade till att dölja vem som faktiskt ledde verksamheten. Hovrätten prövade också ett särskilt åtal om brott mot aktiebolagslagen i ett tredje bolag, där den tilltalade hade medverkat till att en person utsågs till styrelseledamot den 16 mars 2021.

I hovrätten stod det klart att den tilltalade var den enda person som domen här fokuserar på. Hovrätten uppgav att den tog del av i huvudsak samma utredning som tingsrätten och att förhören därifrån hade spelats upp.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig i stora delar till tingsrättens bedömning av de faktiska förhållandena. Domstolen fann att den tilltalade hade varit faktisk företrädare i de två centrala bolagen under de perioder som omfattades av åtalen, och i vissa perioder även formell företrädare. Hovrätten lade vikt vid att den tilltalade hade haft en aktiv roll i verksamheten, drivit den och varit ansvarig för hur ledningen utövades.

När det gällde bokföringsbrotten fann hovrätten att åklagaren hade styrkt att den tilltalade uppsåtligen hade underlåtit att bevara bokföringsunderlag och att bokföra affärshändelser i det ena bolaget, samt att han hade underlåtit att upprätta årsredovisning i tid i det andra bolaget. Hovrätten delade också tingsrättens bedömning att flera av bokföringsbrotten skulle bedömas som grova. Däremot gjorde hovrätten en annan rubriceringsbedömning än tingsrätten när det gällde underlåtenheten att upprätta årsredovisning senast den 1 juli 2022. Hovrätten ansåg att detta brott var bokföringsbrott av normalgraden, inte grovt bokföringsbrott.

När det gällde brott mot aktiebolagslagen ansåg hovrätten att de personer som hade satts in i bolagsorganen hade varit målvakter och att detta hade skett för att dölja vem eller vilka som utövade den faktiska ledningen. Hovrätten fann att den tilltalade vid beslutstillfällena hade varit införstådd med detta och därför gjort sig skyldig till de åtalade brotten i de två bolagen vid nio tillfällen. I det tredje bolaget fann hovrätten dock att åtalet skulle ogillas, eftersom den utsedda personen hade utfört vissa arbetsuppgifter som hörde till en styrelseledamots roll och det därför saknades grund för ansvar enligt den aktuella bestämmelsen.

Hovrätten ändrade alltså tingsrättens dom endast i den delen att åtalet om brott mot aktiebolagslagen den 16 mars 2021 ogillades. I övrigt fastställdes tingsrättens bedömning av skuldfrågorna.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes i hovrätten för grovt bokföringsbrott vid fem tillfällen, bokföringsbrott vid ett tillfälle och brott mot aktiebolagslagen vid nio tillfällen. För ett av åtalen om brott mot aktiebolagslagen, avseende den 16 mars 2021, ogillades åtalet.

Hovrätten bestämde påföljden till fängelse i två år. Domstolen konstaterade att den samlade brottsligheten hade ett straffvärde om drygt två år och att annan påföljd än fängelse därför inte kunde komma i fråga. Samtidigt beaktades i mildrande riktning att den tilltalade meddelades näringsförbud. Hovrätten delade tingsrättens bedömning att näringsförbud skulle meddelas och att det skulle gälla i avvaktan på att domen vann laga kraft.

Hovrätten ändrade inte tingsrättens bedömning i fråga om den tilltalades skyldighet att återbetala en del av försvararkostnaderna vid tingsrätten. Det framgår inte av hovrättens beslut att någon ny skadeståndsfråga prövades i målet. Hovrätten beslutade även om ersättning till försvararen i hovrätten, som skulle betalas av staten.

I tingsrätten hade den tilltalade tidigare dömts till villkorlig dom och dagsböter. Hovrätten skärpte alltså påföljden till fängelse och lämnade tingsrättens straffmätning utan verkan.