Arbetsmiljöbrott i grustäkt ändras i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om arbetsmiljöbrott efter en olycka i en grustäkt. Den tilltalade döms även i hovrätten för arbetsmiljöbrott, grovt brott, men hovrätten justerar dagsbotsbeloppet och sänker skadeståndet. I övrigt står tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en arbetsplatsolycka den 13 november 2019 vid en grustäkt i Askersunds kommun. Åtalet rörde arbetsmiljöbrott, grovt brott, med påstående om att den tilltalade som ansvarig för arbetsmiljön hade åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen. Enligt hovrätten hade den skadade arbetstagaren fastnat i sorteringsverket och skadats i samband med rengöring eller arbete vid anläggningen.

Åklagaren justerade i hovrätten gärningsbeskrivningen så att ordet drivrullar byttes mot spännrullar genomgående och ett uttryck om mängd ändrades från drygt fem till fyra. Hovrätten utgick från samma åtalspunkter som tingsrätten. Den tilltalade yrkade frikännande, eller i vart fall att gärningen inte skulle bedömas som grov och att straffet skulle sänkas. Han yrkade också att skadeståndet skulle avslås eller sänkas samt att hans kostnadsansvar för tingsrättens försvarare och målsägandebiträde skulle upphävas eller sättas ned.

Hovrätten konstaterade att det var utrett att den skadade arbetstagaren skadades i arbetet och att skadorna uppstod när han fastnade i sorteringsverket. Den tilltalade hade ansvar för arbetsmiljön och säkerheten i verksamheten. Domstolen fann att han medvetet hade godkänt att skyddsgallret till spännrullarna var bortmonterat sedan tidigare. Det var också utrett att han inte hade gjort någon tillräcklig riskbedömning, inte informerat arbetstagaren om riskerna, inte tagit fram skriftliga instruktioner och inte säkerställt att arbetet kunde utföras säkert.

Hovrätten fann därför att den tilltalade hade åsidosatt sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen. Brottet rubricerades som arbetsmiljöbrott, grovt brott, eftersom åsidosättandet bedömdes som mycket allvarligt och innebar en stor risk för allvarlig skada.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma muntliga och skriftliga bevisning som tingsrätten, och förhören från tingsrätten spelades upp. Dessutom hade ny skriftlig bevisning getts in om den tilltalades och bolagets ekonomiska förhållanden. Hovrätten höll också syn på ärr som den skadade arbetstagaren visade upp.

Domstolen delade i huvudsak tingsrättens bedömning av bevisningen. Det ansågs bevisat att skyddsgallret hade varit bortmonterat före olyckan, att detta var känt och accepterat av den tilltalade, och att borttagandet inte var ett tillfälligt åtgärdande som kunde försvaras av rengöringsskäl. Hovrätten ansåg även att arbetsgivaren inte hade uppfyllt kraven på information, riskbedömning och instruktioner enligt arbetsmiljöreglerna.

I skuldfrågan fann hovrätten att det fanns ett direkt orsakssamband mellan bristerna i arbetsmiljön och skadorna. Domstolen betonade att olyckan sannolikt inte hade inträffat om skyddet hade varit monterat, och inte heller om tydliga instruktioner hade funnits och energitillförseln hade varit frånkopplad. Hovrätten godtog inte invändningen om medvållande från den skadade arbetstagarens sida.

Hovrätten gjorde också samma bedömning som tingsrätten i fråga om grov rubricering. Det ansågs särskilt allvarligt att den tilltalade med uppsåt hade låtit arbetet ske med bortmonterat skydd och utan tillräckliga säkerhetsåtgärder.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för arbetsmiljöbrott, grovt brott, för gärningen den 13 november 2019. Påföljden blev villkorlig dom och 100 dagsböter, men hovrätten bestämde varje dagsbot till 50 kronor i stället för 300 kronor som i tingsrätten.

Skadeståndet sänktes också. Hovrätten bestämde att den tilltalade solidariskt med bolaget ska betala 186 015 kronor i skadestånd till den skadade arbetstagaren jämte ränta från den 13 november 2019. Tingsrätten hade bestämt skadeståndet till 258 015 kronor. Hovrätten kom fram till att ersättningen för stadigvarande men skulle vara 144 000 kronor och att det sammanlagda skadeståndet därför skulle sättas ned.

Hovrätten ändrade även den tilltalades skyldighet att betala kostnader till staten för tingsrättens försvarare och målsägandebiträde. Den skyldigheten sattes ned till 5 800 kronor. Tingsrätten hade beslutat att den tilltalade skulle betala tillbaka 115 000 kronor av kostnaderna till staten.

Hovrätten beslutade att företagsboten för bolaget skulle bestå på 600 000 kronor. Domstolen ansåg dock att den långa handläggningstiden motiverade viss kompensation i straffmätningen. Det framgår inte att den tilltalade varit häktad.