Penningtvättsförseelse ledde till böter

Den tilltalade har dömts för penningtvättsförseelse efter att ha upplåtit sitt bankkonto, tagit emot en betalning och därefter disponerat pengarna genom uttag och överföringar. Tingsrätten ansåg att han i vart fall haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Påföljden bestämdes till 80 dagsböter om 130 kronor vardera. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal i en punkt och yrkade i första hand ansvar för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto hos Nordea och tagit emot en betalning om 10 000 kronor. Han hade därefter omsatt delar av pengarna genom bankomatuttag och överföringar. Det påstods att detta skett under tiden mellan den 28 februari 2025 och den 4 mars 2025 i Halmstad, och att åtgärden syftade till att dölja att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet eller att främja möjligheterna att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Den tilltalade påstods ha agerat uppsåtligt.

I andra hand yrkade åklagaren ansvar för penningtvättsförseelse enligt 6 § andra stycket lagen om straff för penningtvättsbrott. För denna del angavs att den tilltalade i vart fall haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Tingsrätten dömde den tilltalade enligt den alternativa gärningen, det vill säga för penningtvättsförseelse, med gärningsdatum den 28 februari 2025.

Rättens bedömning

Den tilltalade förnekade brott men medgav att han mottagit det aktuella beloppet och omsatt delar av det genom uttag och banktransaktioner. Han invände att han saknat både uppsåt och skälig anledning att anta att pengarna hade brottsligt ursprung. Han bestred också skadeståndsyrkandet, men vitsordade beloppet och räntan som skäliga i och för sig.

Tingsrätten fann genom den åberopade bevisningen klarlagt att pengarna på den tilltalades konto härrörde från en bedrägerigärning riktad mot målsäganden. Rätten ansåg också utrett att den tilltalade mycket kort efter att pengarna kommit in på kontot tog ut 4 000 kronor och att han därefter disponerade återstoden genom olika transaktioner. Domstolen bedömde att han därmed hade ställt sitt bankkonto till förfogande och sedan disponerat de inkomna beloppen, vilket objektivt sett utgjorde penningtvättsbrott.

Frågan blev därefter om han haft uppsåt eller i vart fall skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Tingsrätten fäste vikt vid den tilltalades egna uppgifter om att köparen skulle föra över ett belopp utöver den överenskomna köpeskillingen, som han sedan skulle ta ut i kontanter och lämna vidare. Rätten ansåg att detta var anmärkningsvärt. Domstolen pekade också på att betalningen tycktes ha skett ungefär en timme före mötet där köparen slutligt granskade och godkände varan, samt att den tilltalade inte hade kontrollerat vem som skickat pengarna. Sammantaget ansåg tingsrätten att den tilltalade i vart fall skäligen hade anledning att anta att det rörde sig om brottsligt förvärvade pengar. Däremot ansågs uppsåt inte visat. Han dömdes därför för penningtvättsförseelse enligt åklagarens andrahandsyrkande.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till 80 dagsböter. Varje dagsbot sattes till 130 kronor, vilket innebär ett totalt bötesbelopp om 10 400 kronor. Den tilltalade ska vidare betala skadestånd till målsäganden med 10 000 kronor, jämte ränta enligt räntelagen från den 28 februari 2025. Han ska också betala en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden. Hans yrkande om ersättning för rättegångskostnader avslogs.