Fängelse för misshandel och barnfridsbrott

Tingsrätten dömer den tilltalade till fängelse i sex månader efter att ha funnit honom skyldig till två fall av misshandel och fyra fall av barnfridsbrott. Domstolen ansåg att gärningarna hade styrkts genom barnens berättelser och övrig bevisning, medan den tilltalades förklaring inte bedömdes som tillräckligt övertygande. Den tilltalade ska också betala skadestånd till de tre målsägandena och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet inträffade gärningarna den 13 december 2025 i en bostad i Norrköpings kommun. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade misshandlat två barn och att samma händelseförlopp även utgjorde barnfridsbrott eftersom båda misshandelsgärningarna bevittnades av syskonen. Åtalspunkt 1.1 avsåg misshandel av ett av barnen genom strypgrepp och slag mot huvudet med en hand. Åtalspunkt 1.2 avsåg misshandel av det andra barnet genom slag med ett skohorn mot benet, strypgrepp och spottning. Åtalspunkt 1.3 avsåg barnfridsbrott i fyra fall, eftersom de två misshandelsgärningarna enligt åtalet bevittnades av de två syskon som inte själva utsattes för respektive misshandel.

Barnen berättade i förhör att de var hos sin pappa när konflikten uppstod i vardagsrummet. Enligt deras uppgifter slog den tilltalade det ena barnet med ett skohorn och ströp därefter barnet. När det andra barnet försökte ingripa ska den tilltalade ha tagit upp barnet mot väggen, strypt det och slagit det i ansiktet. Det tredje barnet uppgavs ha varit i samma rum under hela händelseförloppet. Det ena barnet berättade också att den tilltalade spottade på det andra barnet, medan det andra barnet beskrev något liknande men kunde inte närmare förklara hur detta skedde. Åklagaren åberopade även fotografier, socialtjänstmaterial och rättsintyg som visade skador på barnen.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste vikt vid att förhören med barnen hade genomförts på ett väl utfört sätt med öppna frågor. Domstolen ansåg att deras berättelser var trovärdiga, spontana och i huvudsak samstämmiga, även om vissa detaljer skilde sig åt. Berättelserna fick dessutom stöd av övrig bevisning, särskilt dokumentationen av skadorna på ett av barnets kind och på det andra barnets ben.

Rättsintyget avseende det första barnet visade hudblödning på vänster kind, hudskada på vänster handrygg samt underhudsblödningar på höger underben och vänster knä. Skadan i ansiktet bedömdes starkt tala för trubbigt våld i form av slag mot kinden. Rättsintyget avseende det andra barnet visade underhudsblödningar i pannan, på höger underarm och på benen samt hudavskrapningar på armar och bål. Domstolen noterade att vissa av skadorna kunde förklaras av vardagliga missöden, men att flera av dem ändå stödde att våld hade förekommit.

Den tilltalade förnekade brott och uppgav att barnen hade bråkat med varandra och att han endast hade försökt separera dem. Tingsrätten ansåg dock att hans förklaring var svår att förena med den övriga utredningen och framstod som osannolik och delvis tillrättalagd. Domstolen fann därför att åklagaren hade styrkt misshandeln enligt åtalspunkterna 1.1 och 1.2, utom i den del som gällde att den tilltalade skulle ha spottat på det andra barnet.

När det gällde barnfridsbrotten konstaterade tingsrätten att alla tre barnen hade befunnit sig i vardagsrummet under hela händelseförloppet och att misshandelsgärningarna inte kunde ha undgått något av dem. Domstolen bedömde därför att den tilltalade skulle dömas även för barnfridsbrott och att det var fråga om fyra fall. Två av fallen avsåg att barnen bevittnade misshandeln mot det andra barnet, och två av fallen avsåg att de bevittnade misshandeln mot det första barnet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för två fall av misshandel den 13 december 2025 enligt 3 kap. 5 § brottsbalken och för fyra fall av barnfridsbrott den 13 december 2025 enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 brottsbalken. Påföljden bestämdes till fängelse i sex månader.

Tingsrätten slog fast att de tre målsägandena hade utsatts för en allvarlig kränkning. Det första barnet och det andra barnet tillerkändes vardera 40 000 kronor i kränkningsersättning samt 5 000 kronor i ersättning för sveda och värk. Det tredje barnet tillerkändes 20 000 kronor i kränkningsersättning. Den tilltalade ska också betala ränta enligt räntelagen från den 13 december 2025. Utöver detta ska han betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Domstolen beslutade även att han ska betala tillbaka 25 000 kronor av kostnaderna till staten.