Flera vålds- och hotgärningar ledde till fängelse och utvisning

Den tilltalade döms för grov kvinnofridskränkning efter en serie gärningar mot målsäganden under perioden den 1 januari 2026 till den 25 juni 2026. Tingsrätten bedömde att brottet var styrkt förutom en av de påstådda hotgärningarna, och påföljden bestämdes till fängelse i 1 år och 6 månader. Den tilltalade utvisas också ur Sverige och förbjuds att återvända hit i 10 år.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg grov kvinnofridskränkning enligt 4 kap. 4 a § andra stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade, som var eller hade varit sammanboende med målsäganden, begått flera brottsliga gärningar mot henne mellan den 1 januari 2026 och den 25 juni 2026 på olika platser i Nacka kommun och i ett fall per telefon på okänd plats i landet. Åtalspunkten omfattade olaga hot, misshandel och skadegörelse.

Den första gärningen, olaga hot den 1 januari 2026 till den 2 februari 2026 på Risvägen i Saltsjö-Boo, gällde att den tilltalade skulle ha uttalat att han skulle skada eller döda målsäganden. Den andra gärningen, misshandel den 2 februari 2026 på samma plats, avsåg att han tog tag i henne, drog henne i håret och tryckte ner hennes ansikte i snö. Den tredje gärningen, misshandel någon gång mellan den 1 mars och den 2 mars 2026 på Risvägen, gällde att han slängde en resväska på hennes ben. Den fjärde gärningen, olaga hot under maj 2026 per telefon på okänd plats i landet, avsåg att han skulle ha uttalat att han skulle döda henne. Den femte gärningen, misshandel den 6 mars 2026 på Risvägen, gällde att han utdelade ett knytnävsslag mot hennes kind och drog henne i håret. Den sjätte gärningen, misshandel någon gång mellan den 1 maj och den 11 maj 2026 på Risvägen, avsåg att han tog ett hårt grepp om hennes överarm. Den sjunde gärningen, misshandel den 13 maj 2026 på Risvägen, gällde att han tog tag i och drog i hennes hår. Den åttonde gärningen, olaga hot någon gång mellan den 23 maj och den 24 maj 2026 på Tollarevägen eller annan plats i landet, avsåg ett telefonhot om att döda henne. Den nionde gärningen, misshandel den 25 juni 2026 på vägar i Saltsjö-Boo, gällde att han tog ett hårt grepp om hennes arm. Den tionde gärningen, olaga hot samma dag och på samma plats, avsåg att han skulle ha uttalat att han skulle döda henne. Den elfte gärningen, skadegörelse den 25 juni 2026 på Hasseluddsvägen i Saltsjö-Boo, gällde att han ska ha sparkat på en personbil som tillhörde målsäganden.

Den tilltalade förnekade samtliga gärningar utom skadegörelsen. Han bestred också utvisning och skadestånd i huvudsak, men medgav ersättning för självrisk. Målsäganden biträdde åtalet.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandens berättelse var trovärdig och tillförlitlig. Domstolen lade vikt vid att hon lämnat en detaljerad och sammanhängande redogörelse, att hon kunnat knyta händelserna till fotografier, sms och andra handlingar, samt att hon inte framstod som överdrivande. Hennes uppgifter fick också stöd av den övriga bevisningen.

När det gällde misshandeln den 2 februari 2026 fick målsägandens uppgifter stöd av ett vittne som sett skador på hennes hår som inte framstod som naturligt slitage, samt av ett vittne som berättat att målsäganden talat om våld och särskilt om att hon blivit dragen i håret ut i snön. Sms-korrespondens i anslutning till händelsen stödde också hennes uppgifter. För resväskan på benen den 1–2 mars 2026 fanns stöd i ett fotografi på hennes underben och i ett rättsintyg. Beträffande det telefoniska dödshotet i maj 2026 fick målsägandens uppgifter starkt stöd av ett vittne som hörde hotet via högtalartelefon och reagerade på det.

För misshandeln den 6 mars 2026 fick målsägandens uppgifter stöd av att ett vittne sett skador på hennes hår även i mars och maj, samt av sms som hon skickat kort därefter. För händelsen den 1–11 maj 2026 gav ett fotografi av hennes arm och ett rättsintyg stöd åt uppgifterna. När det gäller hårryckningen den 13 maj 2026 fick målsägandens berättelse starkt stöd av ett vittne som hörde henne skrika och sedan såg att hon var rädd, arg och hade blivit dragen i håret. Också ett annat vittne berättade att målsäganden kom hem uppriven och tilltufsad i håret.

För händelserna den 25 juni 2026 stödde händelserapporten, fotografi på armen, rättsintyg och ett vittne målsägandens uppgifter om att den tilltalade tog hårt i hennes arm. Vittnesuppgifter visade också att den tilltalade blivit arg och sparkat på bilen. När det gällde hotet den 25 juni 2026 ansåg domstolen att händelseförloppet i bilen gav stöd för målsägandens version.

Tingsrätten fann däremot att det inte var visat att olaga hot hade uttalats vid den första påstådda händelsen i början av året. Domstolen bedömde att det var oklart om den tilltalades uttalanden var ett hot eller uttryck för oro kring egna tankar, särskilt med hänsyn till att kommunikationen hade skett via översättningstjänst och att det förekommit missförstånd. Åtalspunkten för olaga hot mellan den 1 januari och den 2 februari 2026 ogillades därför.

Domstolen ansåg vidare att de åtta övriga gärningarna utgjorde led i en upprepad kränkning av målsägandens integritet och att de var ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla. Eftersom den tilltalade och målsäganden hade bott tillsammans i ett äktenskapsliknande förhållande dömdes han för grov kvinnofridskränkning.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år och 6 månader. Tingsrätten beslutade också att den tilltalade skulle utvisas ur Sverige och förbjudas att återvända hit i 10 år. Förbudstiden räknas från den dag han lämnar medlemsstaternas territorium, eller från den dag han lämnar Sverige om utvisningen verkställs till en medlemsstat.

Den tilltalade skulle vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas och tills utvisningsbeslutet får laga kraft eller dessförinnan får verkställas. Han ska betala skadestånd till målsäganden med 107 500 kronor jämte ränta från den 25 juni 2026. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för försvarare och målsägandebiträde.