Fullständig domstolsbevakning och fördjupade reportage med inriktning på svenska rättsfall.
Artiklar om Anders Andersson
3 nyhetsartiklar finns att läsa
Anders Andersson född lördag 1 maj 1990 som bor i Stockholm.

Tre grova vapenbrott gav sex års fängelse

2026-07-10

Den tilltalade dömdes av tingsrätten för tre fall av grovt vapenbrott. Domstolen ansåg att samtliga gärningar skulle bedömas som grova och bestämde påföljden till sex års fängelse. Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills straffet får verkställas, och beslagtagna telefoner förverkas.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde tre separata gärningar. I åtalspunkt 1 avsåg brottet grovt vapenbrott enligt 9 kap. 1 a § första stycket vapenlagen. Gärningen avsåg den 7 januari 2026 och gällde innehav av en halvautomatisk pistol av märket FN och modell 1900 i kaliber 7,65 mm Browning utan rätt till det. Enligt åtalet hade vapnet innehafts i fordon på allmän plats, varit av särskilt farlig beskaffenhet och innehafts i en miljö där det typiskt sett kunde befaras komma till brottslig användning. Tingsrätten dömde för grovt vapenbrott.

I åtalspunkt 2 avsåg brottet också grovt vapenbrott enligt samma lagrum. Gärningen avsåg tiden mellan den 20 januari 2026 och den 21 januari 2026 och gällde innehav av en halvautomatisk pistol av märket Zastava, modell M70, i kaliber 9 mm Parabellum utan rätt till det. Enligt åtalet hade vapnet innehafts i fordon på allmän plats, varit av särskilt farlig beskaffenhet och innehafts i en miljö där det typiskt sett kunde befaras komma till brottslig användning. Tingsrätten dömde för grovt vapenbrott.

I åtalspunkt 3 avsåg brottet grovt vapenbrott enligt 9 kap. 1 a § första stycket vapenlagen. Gärningen avsåg den 21 januari 2026 och gällde innehav av en halvautomatisk pistol av modellen Tokarev TT-33 utan rätt till det. Enligt åtalet hade vapnet innehafts i fordon på allmän plats, varit av särskilt farlig beskaffenhet och innehafts i en miljö där det typiskt sett kunde befaras komma till brottslig användning. Tingsrätten dömde även här för grovt vapenbrott.

Den tilltalade medgav att hon hade innehaft vapnen enligt samtliga åtalspunkter, men bestred att gärningarna skulle bedömas som grova. Hon medgav också de särskilda yrkandena.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg genom erkännandet och den skriftliga bevisningen, bland annat bilder, GPS-data och operativ analys, att det var visat att den tilltalade hade tagit de aktuella bilderna på vapnen och innehaft samtliga tre vapen. Domstolen fann också att vapnen var tillståndspliktiga och att den tilltalade hade haft uppsåt till gärningarna.

Frågan blev därför om brotten skulle rubriceras som vapenbrott av normalgraden eller som grova brott. Tingsrätten prövade de omständigheter som åklagaren åberopat, bland annat att vapnen hade innehafts i fordon på allmän plats, att de varit av särskilt farlig beskaffenhet och att de hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kunde befaras komma till brottslig användning.

Domstolen konstaterade att samtliga vapen hade innehafts i ett fordon på allmän plats, men ansåg att den omständigheten ensam inte räckte för grov rubricering i detta fall. Tingsrätten betonade att det inte fanns någon utredning om att något av vapnen var skarpladdat under transporten och att det inte framkommit någon beaktansvärd risk för att vapnen skulle komma till användning under färden.

När det gällde vapnen i åtalspunkt 2 och 3 bedömde tingsrätten att det var visat att de varit kraftfulla enhandsvapen, men att det inte var visat att de hade haft en sådan konstruktion att de ensamt kunde kvalificera brotten som grova. För vapnet i åtalspunkt 1 ansåg domstolen att kalibern och den bristfälliga funktionen talade emot att det skulle ses som särskilt farligt.

Däremot fann tingsrätten att den tilltalade hade utfört uppdrag åt kriminella nätverk och att hämtning, transport och leverans av vapnen skett inom ramen för organiserad brottslighet. Domstolen lyfte fram att ett av vapnen hade använts vid skjutningar i Norrköping, att en uppdragsgivare var kopplad till X-team, att den tilltalade hade kommunicerat via Signal och att hennes egna uppgifter visade att hon var införstådd med vilka kretsar vapnen hanterades i och att hon förstått att de kunde komma att användas i brottsligt syfte. Tingsrätten ansåg därför att gärningarna hade begåtts i en kriminell miljö som involverade personer med anknytning till kriminella nätverk, i detta fall X-team. Vid en samlad bedömning dömdes hon för tre grova vapenbrott.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till sex års fängelse. Tingsrätten ansåg att det samlade straffvärdet för de tre grova vapenbrotten uppgick till sex års fängelse. Domstolen godtog inte att den tilltalades psykiska ohälsa skulle medföra en lindrigare påföljd enligt de åberopade bestämmelserna i brottsbalken. Tingsrätten konstaterade att hennes agerande framstod som väl planerat och att hon under en längre period hade kunnat göra överväganden om sin situation.

Den tilltalade ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Domstolen hänvisade till att det fanns risk för fortsatt brottslighet samt risk för att hon skulle avvika eller på annat sätt undandra sig lagföring eller straff.

Beslagtagna telefoner förverkas, och beslaget ska bestå. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för försvararkostnaderna, som fastställdes till 211 208 kronor.

Faktaruta
Fakta
Värde
Målnummer
Döld målnr
Domstol
Döld domstol
Domdatum
2026-07-10
Brott
Tre fall av grovt vapenbrott
Påföljd
Fängelse 6 år
Skadestånd
Uppgift saknas i domen
Förverkande
Beslagtagna telefoner förverkas
Brottsofferfond
1 000 kr
Häktning
Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills straffet får verkställas
Lås upp premiuminnehållet för att ta del av den fullständiga domstolsbevakningen.
Lexbase följer rättsfall av alla storlekar, både på lokal och nationell nivå.

Källhänvisning

Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Så begär du ut handlingar:

För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.

Kontaktuppgifter:

Tingsrätt Tingsrätt

Stockholm, Stockholmsvägen 1

Telefon: 0700078789

E-post: tingsratt@dom.se

Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.

Publicerad av Lexbase redaktion redaktionen@lexbase.se