Mord- och mordbrandsåtalet ogillat i hovrätten, vapenbrottet står fast

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om mord alternativt vållande till annans död, grovt brott, mordbrand och vapenbrott. I hovrätten friades den tilltalade från åtalen för mord alternativt vållande till annans död, grovt brott, samt mordbrand, båda den 29 juni 2021. Vapenbrottet stod däremot fast, men påföljden ändrades från fängelse till villkorlig dom. Hovrätten upphävde också skadeståndsdomarna. Tingsrättens dom ändrades alltså i ansvarsdelen och skadeståndsdelen.

Om händelsen och åtalet

Åtalet byggde på ett och samma händelseförlopp. Enligt åklagarens justerade gärningsbeskrivning i hovrätten hade den tilltalade den 29 juni 2021, på en plats i Pajala kommun, genom strypning, kvävning, slag, knuff eller annat okänt våld orsakat att målsäganden förlorade medvetandet eller fått sänkt medvetandegrad. Därefter skulle målsäganden ha flyttats till en bil där brand anlagts, och döden skulle ha inträtt genom branden eller genom en kombination av brand och tidigare våld.

I hovrätten prövades också åtalet mot en medtilltalad, men denna artikel fokuserar endast på den tilltalade. Hovrätten konstaterade att den del av tingsrättens dom som gällde vapenbrott inte hade överklagats i skuldfrågan. Det brottet stod därför fast.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för mord, mordbrand och vapenbrott. I hovrätten föll åtalen för mord alternativt vållande till annans död, grovt brott, och mordbrand bort helt, medan vapenbrottet bestod.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten, men hade dessutom viss ny skriftlig bevisning och nya eller kompletterande förhör. Den centrala frågan blev vilka slutsatser som kunde dras av den tilltalades egna uppgifter, eftersom det saknades vittnesbevisning som band honom till gärningarna och också saknades teknisk bevisning som knöt honom till de åtalade brotten.

Hovrätten ansåg att den tilltalades uppgifter var mycket svåra att använda som bevis. Domstolen beskrev att han hade stora svårigheter att redogöra för händelser, detaljer och även vardagliga frågor, och att hans svar ibland var motsägelsefulla eller uppenbart felaktiga. Hovrätten bedömde att han var tydligt påverkad av en demenssjukdom och slog fast att hans uppgifter varken var trovärdiga eller tillförlitliga.

När det gällde den andra tilltalades uppgifter, som åklagaren i stor utsträckning byggde åtalet på, fann hovrätten att dessa i flera avseenden stred mot övrig utredning. Det ansågs uteslutet att det hade brunnit inne i bostaden på det sätt som uppgetts. Hovrätten fann också att uppgifterna om att målsäganden skulle ha burits ut från bostaden för att skyddas från brand inte gick ihop med den tekniska utredningen. Brandförloppet bedömdes i stället vara förenligt med att branden startat i bilen, och det ansågs inte sannolikt att målsäganden alls hade burits ut ur bostaden.

Domstolen lyfte också fram att det saknades teknisk bevisning, till exempel fingeravtryck, som visade att de tilltalade hade varit i bostaden den aktuella dagen. Det var därför oklart var det inledande våldet påståtts ha ägt rum. Hovrätten fann vidare att brandorsaken inte var utredd och att det inte gick att slå fast hur branden hade startat. Sammantaget ansåg hovrätten att det fanns så stora oklarheter att det inte var ställt utom rimligt tvivel att händelserna hade gått till på det sätt som åklagaren påstod.

Hovrätten gjorde därmed en annan bedömning än tingsrätten i skuldfrågan. Tingsrättens fällande dom i mord- och mordbrandsdelen upphävdes, medan vapenbrottet lämnades orubbat.

Domslut och påföljd

Hovrätten frikände den tilltalade från åtalet för mord alternativt vållande till annans död, grovt brott, samt mordbrand, båda den 29 juni 2021. Han fälldes endast för vapenbrott enligt tingsrättens domslut.

Påföljden för vapenbrottet ändrades från fängelse 15 år i tingsrätten till villkorlig dom i hovrätten. Hovrätten betonade att den tilltalade inte förekom i belastningsregistret och att påföljden, trots brottets art, kunde stanna vid villkorlig dom. Domstolen hänvisade också till att han hade varit frihetsberövad en tid och att den villkorliga domen därför inte skulle förenas med dagsböter. Någon exakt häktningstid anges inte i materialet.

I skadeståndsdelen avslog hovrätten dödsboets och de övriga målsägandenas skadeståndsyrkanden. Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade att solidariskt med den andra tilltalade betala sammanlagt skadestånd till flera efterlevande och till dödsboet. Den delen upphävdes alltså helt i hovrätten.

Hovrätten beslutade också att beslaget skulle bestå. Den tilltalade fick ersättning av staten för rättegångskostnad i hovrätten med 37 500 kronor, varav 7 500 kronor avsåg mervärdesskatt. Tingsrättens avgift till brottsofferfonden på 800 kronor framgår av den tidigare domen, men hovrätten tog inte upp någon ändring i den delen i det redovisade beslutet.