Stöld och bedrägerier ledde till fängelse i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande i ett mål om stöld och bedrägeri. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut i den överklagade delen. Den tilltalade döms alltså fortsatt för stöld vid ett tillfälle och bedrägeri vid nio tillfällen, medan hovrätten inte gjorde någon annan bedömning av fängelsestraffets längd eller av förverkandet av villkorligt medgiven frihet. Hovrätten ändrade däremot påföljdsfrågan på så sätt att den inte godtog frivårdens förslag om skyddstillsyn utan bestämde påföljden till fängelse.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom i ett brottmål. I hovrätten var den tilltalade fortsatt åtalad och dömd för stöld samt flera bedrägerier. Enligt tingsrätten gällde bedrägerierna nio tillfällen under perioden 16 juli 2017 till 13 oktober 2017. För stölden angavs inget datum i den återgivna tingsrättsdomen. Hovrätten hänvisade till tingsrättens bedömning och slog fast att den tilltalade hade gjort sig skyldig till stöld vid ett tillfälle och bedrägeri vid nio tillfällen.

I hovrätten yrkade den tilltalade i första hand att åtalet skulle ogillas och att skadeståndskraven följaktligen skulle ogillas, samt i andra hand att påföljden skulle mildras. Åklagaren och målsägandena motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av inspelningar av förhör som hållits i tingsrätten. När det gäller medtilltalad eller annan inblandad person i målet, vilken dock inte ska namnges här, noterade hovrätten att den personen genom sitt agerande otillbörligen hade främjat möjligheterna att tillgodogöra sig pengar från bedrägeribrotten och därför dömdes för penningtvättsbrott vid 21 tillfällen. Den delen av hovrättens prövning ändrar inte bedömningen av den tilltalade som denna artikel fokuserar på.

För den tilltalade anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning att han hade gjort sig skyldig till stöld och bedrägeri i den omfattning som tingsrätten funnit. Hovrätten inhämtade också ett kompletterande yttrande från frivården. Av yttrandet framgick att frivården hade diskuterat vård och behandling med socialtjänsten, att socialtjänsten arbetade för en initial placering på ett korttidsboende och att den tilltalade framöver även kunde bli aktuell för avgiftning vid sjukhus, förutsatt att han ingick i en behandlingsplanering. Frivården bedömde att han var motiverad att arbeta för en positiv förändring och föreslog skyddstillsyn med föreskrift om medverkan i den planering som socialtjänsten och frivården bedömde lämplig.

Vid huvudförhandlingen upplystes hovrätten per telefon om att den tilltalade varit inblandad i en incident på korttidsboendet och därför inte var välkommen tillbaka. Den tilltalade uppgav att problem uppstått med transporten till förhandlingen och att han därför hade slagit sönder en tavla. Han förklarade också att han nu var mer motiverad att förändra sitt liv.

Trots att hovrätten konstaterade att den tilltalade var i behov av vård och övervakning ansåg domstolen att frivårdens förslag inte var tillräckligt ingripande för att utgöra en icke frihetsberövande påföljd. Hovrätten gjorde därför en annan påföljdsbedömning än frivården och bestämde påföljden till fängelse. När det gällde fängelsestraffets längd och förverkande av villkorligt medgiven frihet gjorde hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut i den överklagade delen. Den tilltalade står därmed kvar som dömd för stöld vid ett tillfälle och bedrägeri vid nio tillfällen. Hovrätten ändrade dock påföljdsfrågan i den meningen att den avvisade frivårdens förslag om skyddstillsyn och i stället bestämde påföljden till fängelse. Hovrätten ändrade inte tingsrättens bedömning av fängelsestraffets längd eller av förverkandet av villkorligt medgiven frihet.

Av tingsrättens dom framgår att påföljden där bestämdes till fängelse i tre månader och att villkorligt medgiven frihet förklarades helt förverkad. Tingsrätten beslutade också om skadestånd till flera målsäganden samt att den tilltalade skulle betala avgift till brottsofferfonden. Hovrätten uppgav att skadeståndet inte var tvistigt i den del som gällde den andra prövade personen i målet, men någon ändring av skadeståndsfrågan för den tilltalade anges inte i den återgivna hovrättstexten.

Den tilltalade var inte redovisad som häktad i den givna texten. Hovrätten beslutade även om ersättning till försvararen av allmänna medel.

Fakta