Skyddstillsyn efter dopnings- och narkotikabrott

Den tilltalade döms för dopningsbrott, ringa brott, och narkotikabrott efter att tingsrätten funnit delar av åtalet styrkta. Samtidigt frikänns han från ett åtal om narkotikabrott som avsåg påstådd försäljning. Påföljden bestäms till skyddstillsyn med samhällstjänst och föreskrift om vård och behandling.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde tre gärningspåståenden som samtliga avsåg den 31 oktober 2025. För det första påstod åklagaren att den tilltalade olovligen sålt 4,88 gram cannabisharts, vilket rubricerades som narkotikabrott enligt 1 § första stycket 1 narkotikastrafflagen. För det andra påstod åklagaren att han olovligen innehaft 25,89 gram cannabisharts, åtta tabletter tramadol, tre tabletter alprazolam, 3,5 tabletter buprenorfin, 0,13 gram buprenorfin och 37 tabletter lisdexamfetamin, delvis avsett att säljas, vilket rubricerades som narkotikabrott enligt 1 § första stycket 5 narkotikastrafflagen. För det tredje påstod åklagaren att han olovligen innehaft 15 ml testosteronenantat, vilket rubricerades som dopningsbrott, ringa brott, enligt lagen om förbud mot vissa dopningsmedel.

Enligt gärningsbeskrivningen skedde allt på en lägenhetsadress i Falun. Utredningen visade att lokal polis hade spaning mot den tilltalades lägenhet. Vittnet, en polisinspektör, berättade att han såg personer röra sig vid porten och att en person gick in i fastigheten utan att tända ljuset i trappuppgången. Kort därefter fick han veta att ljuset tändes i den tilltalades lägenhet och att en person iakttagits där. Senare kom ytterligare en person in genom porten, stannade innanför dörren och gick sedan ut igen mot en bil som tidigare hade anlänt. Därefter kom den tilltalade ut ur porten, vände och gick tillbaka, och mötte då vittnet. I samband med detta uppgav den tilltalade att han hade narkotika i lägenheten, vilket ledde till husrannsakan.

Vid husrannsakan påträffades den narkotika som omfattades av åtalet om innehav, liksom dopningsmedlet. I en bil som en annan person hade gått till efter att ha varit inne i porten anträffades också narkotika som avsågs i den åtalspunkt där den tilltalade påstods ha sålt cannabisharts.

Den tilltalade förnekade försäljningen i den första narkotikapunkten. Han medgav innehav i den andra narkotikapunkten men bestred att innehavet var avsett för försäljning. Han erkände dopningsbrottet.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att utredningen inte styrkte att den narkotika som anträffades i bilen kom från den tilltalade. Någon faktisk överlåtelse hade inte iakttagits och det fanns inte heller annan utredning som band honom till den narkotikan eller visade att han fått betalning. Åtalet för narkotikabrott, enligt 1 § första stycket 1 narkotikastrafflagen, ogillades därför.

När det gällde innehavet av narkotika fann tingsrätten att den tilltalades erkännande och övriga uppgifter visade att han hade innehaft den aktuella narkotikan. Däremot ansågs den åberopade bevisningen, främst chattar i hans mobiltelefon, inte räcka för att visa att innehavet delvis varit avsett för överlåtelse. Han dömdes därför för narkotikabrott bestående i innehav för eget bruk.

För dopningsbrottet ansåg tingsrätten att den tilltalades erkännande, tillsammans med hans egna uppgifter och övrig utredning, styrkte åtalet. Den delen bifölls.

Tingsrätten avslog också åklagarens yrkande om förverkande av den beslagtagna mobiltelefonen, eftersom domstolen inte fann tillräckliga skäl för förverkande.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för dopningsbrott, ringa brott, den 31 oktober 2025 och för narkotikabrott den 31 oktober 2025. Han frikänns från åtalet om narkotikabrott som avsåg påstådd försäljning samma dag.

Påföljden bestäms till skyddstillsyn. Den ska förenas med samhällstjänst i 40 timmar och med föreskrift om att den tilltalade ska genomgå den vård och behandling som frivården, med hänsyn till hans allmänna mående, finner lämplig. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha bestämts till en månad.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Yrkandet om förverkande av mobiltelefonen avslogs och beslaget hävdes. Staten ska stå för kostnaderna för den ersättning som tillerkänts försvararen.