Skyddstillsyn efter ofredande och olaga förföljelse

Den tilltalade döms av Döld domstol för ofredande och olaga förföljelse. Tingsrätten har funnit att han den 6 maj 2026 spottade målsäganden i ansiktet och därmed gjort sig skyldig till ofredande. Han döms också för olaga förföljelse för gärningar som enligt åtalet skedde mellan den 1 juni 2026 och den 15 juni 2026, bestående av överträdelser av kontaktförbud genom att söka upp målsäganden utanför hennes bostad vid flera tillfällen och genom att skicka upprepade meddelanden till henne. Påföljden bestäms till skyddstillsyn.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet mot den tilltalade fanns två punkter. Den första gällde ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen spottade den tilltalade målsäganden i ansiktet den 6 maj 2026 någonstans i Västmanlands län. Åklagaren gjorde gällande att gärningen kunde förväntas kränka målsägandens frid på ett kännbart sätt och att den begicks med uppsåt. Tingsrätten dömde den tilltalade för ofredande enligt åtalet.

Den andra punkten gällde olaga förföljelse enligt 4 kap. 4 b § 17 p brottsbalken i dess lydelse före den 1 juli 2026. Enligt åtalet förföljde den tilltalade målsäganden mellan den 1 juni 2026 och den 15 juni 2026 genom flera brottsliga gärningar på platser i Västmanlands län och på okända platser i Sverige. Åtalet omfattade dels tre påstådda överträdelser av kontaktförbud genom att den tilltalade sökte upp målsäganden utanför hennes bostad den 1 juni, den 2 juni och den 12 juni 2026, dels 18 meddelanden till målsäganden mellan den 1 juni och den 15 juni 2026. Dessa meddelanden angavs ha skickats vid olika tidpunkter mellan den 1 juni och den 15 juni 2026. Tingsrätten dömde den tilltalade för olaga förföljelse enligt åtalet.

Rättens bedömning

När det gällde ofredandet fann tingsrätten att målsägandens uppgifter var detaljerade och sammanhängande och att hon var trovärdig. Hennes berättelse fick stöd av ett meddelande som hon skickade efter händelsen och av ett vittnes uppgifter om vad målsäganden berättat. Tingsrätten ansåg därför att det var styrkt att den tilltalade agerat på det sätt som angavs i åtalet.

I fråga om olaga förföljelse prövade tingsrätten först om den tilltalade delgetts kontaktförbudet. Domstolen kom fram till att det stod klart att han delgetts det och att han måste ha förstått vad det innebar. Därefter bedömde tingsrätten varje påstådd överträdelse. För de tre besöken utanför bostaden fann domstolen stöd i målsägandens uppgifter, i ett vittnes uppgifter och i den utredning som lades fram. För meddelandena konstaterade tingsrätten att den tilltalade själv medgett att han skickat dem. Varje meddelande ansågs utgöra en överträdelse av kontaktförbudet. Domstolen fann vidare att gärningarna, sedda tillsammans, utgjorde led i en upprepad kränkning av målsägandens integritet eftersom den tilltalade i stort sett dagligen under två veckor utsatt henne för kontakter i strid med kontaktförbudet.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till skyddstillsyn. Frivården hade bedömt att det fanns en förhöjd risk för återfall och att en icke frihetsberövande påföljd inte var lämplig, men tingsrätten ansåg ändå att skyddstillsyn kunde bidra till att den tilltalade avhöll sig från fortsatt brottslighet. Övervakare ska utses av frivården.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 15 000 kronor för kränkning. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 15 juni 2026. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade vidare att den tilltalade ska ersätta staten för delar av kostnaderna. Han ska betala tillbaka 46 989 kronor.