Två fall av grov fridskränkning

Tingsrätten har dömt den tilltalade för två fall av grov fridskränkning och beslutat om fängelse i två år och sex månader. Domstolen fann också att hon ska betala skadestånd till målsägandena och vara kvar i häkte tills straffet får verkställas.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde i huvudsak upprepade vålds- och hothandlingar mot den ena målsäganden under perioden 28 december 2021 till 4 mars 2026 i Sunne kommun, samt ett separat åtal om grov misshandel i december 2022. Enligt domen ingick flera gärningar i den grova fridskränkningen, medan den separata misshandelspunkten inte bedömdes som grov utan som misshandel.

För grov fridskränkning mot målsäganden redovisades i åtalet bland annat misshandel den 28 december 2021, misshandel och olaga hot under perioden 1 november 2024 till 31 mars 2025, flera misshandels- och hotgärningar i februari och mars 2026 samt upprepade slag under hela den aktuella tidsperioden. Tingsrätten fann att gärningarna under punkterna 1.1 a) till n) var bevisade och att de tillsammans utgjorde grov fridskränkning. Gärningen under punkt o) ansågs däremot inte tillräckligt konkret för att utgöra en enskild gärning.

Den första åtalspunkten om misshandel avsåg den 28 december 2021, då den tilltalade enligt domen slog målsäganden över örat. Den gärningen ingick i den grova fridskränkningen och ledde till fällande dom för grov fridskränkning.

En senare punkt gällde misshandel den 3 till 5 december 2022 i Sunne kommun, där den tilltalade enligt åtalet upprepade gånger högg eller fäktade med en sax mot målsäganden. Tingsrätten fann att gärningen var bevisad, men att den inte skulle rubriceras som grov misshandel. Den bedömdes i stället som misshandel och ingick i den grova fridskränkningen.

Åtalet omfattade också gärningar den 1 november 2024 till 31 mars 2025, då den tilltalade enligt åtalet slog målsäganden i ansiktet och uttalade hot om att slå ut hans tänder. Dessa gärningar bedömdes av tingsrätten som bevisade och ingick i grov fridskränkning.

Vidare gällde åtalet flera gärningar i februari 2026. Den 25 februari 2026 skulle den tilltalade enligt åtalet ha slagit målsäganden i ansiktet och släppt en kniv på hans nyckelben. Den 26 februari 2026 skulle hon enligt åtalet ha slagit honom i ansiktet och samma dag hållit en kniv mot hans hals och uttalat ett grovt hot. Den 27 februari 2026 avsåg åtalet misshandel genom slag och bitande i näsan. Den 28 februari 2026 avsåg åtalet misshandel genom slag i ansiktet och huvud samt struptag och att hålla för näsa och mun. Den 1 mars 2026 avsåg åtalet misshandel i en bil i Sunne kommun.

Åtalet fortsatte med gärningar den 3 mars 2026 och 4 mars 2026. Den 3 mars 2026 skulle den tilltalade enligt åtalet ha slagit målsäganden i ansiktet så att han fick näsblod. Den 4 mars 2026 avsåg åtalet flera gärningar, bland annat att hon drog ned målsäganden på golvet och slog honom över käken, uttalade hot om att skada hans penis, samt utövade omfattande misshandel i form av slag, grepp om skägg, tryck mot näsa, nedtryckning i golvet, bitande, tryck mot ögon, strupgrepp, slag mot vägg och upprepade slag mot luftstrupen.

Den andra grova fridskränkningen avsåg enligt åtalet att den tilltalade hade utsatt en annan målsägande för barnfridsbrott genom att denne bevittnat flera av gärningarna mot den första målsäganden. Tingsrätten fann att hon gjort sig skyldig till barnfridsbrott avseende punkterna a) till e) och g), men inte punkt f). Dessa gärningar rörde att målsägandens son bevittnat våld och hot den 1 november 2024 till 31 mars 2025 samt den 28 februari och 4 mars 2026. Även denna del bedömdes som grov fridskränkning.

Rättens bedömning

Tingsrätten lade den första målsägandens uppgifter till grund för bedömningen. Domstolen ansåg att han framstod som trovärdig, lågmäld och inte överdrivande. Hans berättelse fick stöd av ljudinspelningar, dagboksanteckningar, fotografier och övrig bevisning. Domstolen ansåg samtidigt att den tilltalade inte framstod som trovärdig.

Ljudinspelningarna spelade en central roll. En inspelning på omkring sjutton minuter visade enligt tingsrätten att den tilltalade var aggressiv, anklagande, förlöjligande och kontrollerande. En längre inspelning på drygt en och en halv timme visade enligt domstolen ett utdraget händelseförlopp med ifrågasättanden, kritiska uttalanden, tumult och ljud som tydde på våld. Tingsrätten fann att dessa inspelningar stärkte målsägandens uppgifter.

Domstolen fäste också vikt vid att den tilltalade enligt utredningen hade kontrollerat och förminskat målsäganden under lång tid. Tingsrätten konstaterade att gärningarna var upprepade, att de utgjorde ett led i en långvarig kränkning av målsägandens integritet och att de var ägnade att allvarligt skada hans självkänsla. Den tilltalades invändning om nödvärn godtogs inte.

När det gällde den andra målsäganden, som var barn, fann tingsrätten att han hade bevittnat flera av vålds- och hotgärningarna. Domstolen ansåg att den tilltalade genom att utsätta den första målsäganden för våld och hot framför barnet, och genom att senare förklara och motivera sitt agerande för honom, allvarligt skadat hans integritet och självkänsla. Därmed ansågs även denna del utgöra grov fridskränkning.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för två fall av grov fridskränkning. För den separata gärningen som i åtalet rubricerades som grov misshandel ansåg tingsrätten att brottet var bevisat men att rubriceringen skulle vara misshandel. Sammantaget bestämdes påföljden till fängelse i två år och sex månader.

Hon ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas. Tingsrätten ansåg att hon saknade annan bostad än den gemensamma bostaden och att det därför fanns risk för fortsatt brottslighet.

På skadeståndssidan ska den tilltalade betala 120 000 kronor till den första målsäganden och 106 400 kronor till den andra målsäganden, båda med ränta från den 4 mars 2026. Av beloppen avser 100 000 kronor kränkningsersättning till respektive målsägande. För den första målsäganden avser 20 000 kronor sveda och värk, och för den andra 6 400 kronor sveda och värk. Hon ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta