Grovt hemfridsbrott i bostad
2026-06-29
Den tilltalade döms för två fall av grovt hemfridsbrott efter att ha trängt in i målsägandens bostad den 26 maj 2026 och den 27 maj 2026. Han frikänns samtidigt från åtalspunkten om olaga hot som enligt åtalet skulle ha ägt rum den 27 maj 2026. Tingsrätten dömer honom till fängelse i 10 månader och beslutar att han ska vara kvar i häkte tills straffet får verkställas. Han ska också betala skadestånd till målsäganden och en avgift till brottsofferfonden.
Händelsen och samtliga åtalspunkter
Åtalet gällde först grovt hemfridsbrott den 26 maj 2026. Enligt gärningsbeskrivningen ska den tilltalade olovligen ha trängt in i målsägandens bostad och brottet skulle bedömas som grovt eftersom det skett genom inbrott och innefattat skada på egendom. Tingsrätten dömer honom för denna åtalspunkt.
Åtalet gällde också grovt hemfridsbrott den 27 maj 2026. Även här var påståendet att den tilltalade olovligen trängt in i målsägandens bostad, på samma sätt genom inbrott och med egendomsskador. Också denna åtalspunkt leder till fällande dom.
Dessutom åtalades den tilltalade för olaga hot den 27 maj 2026. Enligt åtalet ska han, i ett agiterat tillstånd, ha uttalat ett uttryck som innebar att han skulle skada eller döda målsäganden. Den åtalspunkten ogillas.
Rättens bedömning
Tingsrätten utgick från att målsäganden vid de aktuella tidpunkterna bodde ensam i den tidigare gemensamma bostaden och att bostaden därför omfattades av hemfridsskydd i förhållande till den tilltalade. Domstolen betonade att det inte spelade någon roll att den tilltalade alltjämt ägde fastigheten tillsammans med målsäganden. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att det måste ha varit uppenbart för honom att han saknade lov att gå in i bostaden.
När det gällde händelserna den 26 och 27 maj ansåg domstolen att intrången skett genom inbrott och att de dessutom orsakat skador på dörrar och karmar. Tingsrätten bedömde därför att båda gärningarna var grova hemfridsbrott. Domstolen avfärdade den tilltalades uppgift om att han gick in i huset för att ta hand om hundarna och ansåg att den förklaringen framstod som en efterhandskonstruktion.
I frågan om olaga hot fann tingsrätten visserligen styrkt att den tilltalade uttalat det polska uttrycket som målsäganden återgav. Domstolen konstaterade också att uttrycket kan ha flera olika betydelser beroende på sammanhanget. Eftersom utredningen inte ansågs tillräckligt robust för att visa att uttrycket i just detta fall betydde att han skulle döda eller skada målsäganden, ogillades åtalet för olaga hot.
Domslut och påföljd
Den tilltalade döms alltså för två fall av grovt hemfridsbrott, med händelsedatum den 26 maj 2026 respektive den 27 maj 2026. Han frikänns från olaga hot med händelsedatum den 27 maj 2026.
Påföljden bestäms till fängelse i 10 månader. Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas, dock längst till den tidpunkt då han skulle ha blivit villkorligt frigiven om straffet hade verkställts.
I skadeståndsfrågan ska den tilltalade betala 47 758 kronor till målsäganden, jämte ränta från den 27 maj 2026. Av beloppet avser 20 000 kronor ersättning för kränkning, 10 000 kronor kostnad för återanskaffning av dörrar och 17 785 kronor montagekostnader. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.