Försök till mord och grovt vapenbrott prövades i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om försök till mord och grovt vapenbrott. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i de överklagade delarna och gjorde ingen ändring av vare sig skuldfrågan, rubriceringen, skadestånden eller påföljden. Den tilltalade dömdes därmed även i hovrätten för försök till mord den 7 augusti 2023 och grovt vapenbrott samma dag. Tingsrättens påföljd om sluten ungdomsvård stod fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom. Enligt tingsrätten dömdes den tilltalade för försök till mord och grovt vapenbrott, båda gärningarna hänförda till den 7 augusti 2023 i Huddinge kommun. Tingsrätten tillämpade 3 kap. 1 § och 11 § samt 23 kap. 1 § brottsbalken för försöket till mord och 9 kap. 1 a § första stycket vapenlagen för grovt vapenbrott.

I hovrätten yrkade den tilltalade att gärningen under åtalspunkt 1 i stället skulle rubriceras som grovt olaga hot och att skadestånden skulle sättas ned. Han yrkade också strafflindring. Åklagaren och målsägandena motsatte sig ändringsyrkandena. Hovrätten redovisade att den tilltalade, i enlighet med tingsrättens dom, skulle dömas för grovt vapenbrott som han inte hade överklagat. I de överklagade delarna gjorde hovrätten inga andra bedömningar än tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten uttalade att utredningen i de överklagade delarna var densamma som i tingsrätten. Domstolen gjorde inte någon annan bedömning än tingsrätten vare sig i fråga om skuld, rubricering eller skadestånd. Hovrätten instämde också i tingsrättens bedömning av gärningarnas straffvärde och av valet av påföljd.

Den tilltalade hade i hovrätten gjort gällande att straffet borde lindras eftersom han enligt egen uppgift befann sig i en nödliknande situation när gärningarna begicks. Hovrätten ansåg dock att de uppgifterna inte var sådana att de skulle beaktas vid straffmätningen. Hovrätten fann därför inte skäl att ändra tingsrättens dom.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Påföljden var sluten ungdomsvård i 1 år. Hovrätten uppgav att reglerna om nyupptäckt brott i 34 kap. 1 § första stycket och 2 § brottsbalken också tillämpades. Det framgår att den tilltalade hade varit frihetsberövad under minst 24 timmar, med ett avräkningsunderlag som anger frihetsberövande från den 19 september 2023 till den 16 november 2023.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade att betala skadestånd till två målsägande. Till den ena målsäganden skulle skadestånd betalas med 210 550 kronor, och till den andra med 254 694 kronor. Hovrätten ändrade inte dessa skadeståndsfrågor. Tingsrätten hade också beslutat om avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor, och hovrätten ändrade inte heller det beslutet. Beslutet om beslag skulle bestå.

När det gäller kostnaderna i hovrätten fick en målsägandebiträdesföreträdare ersättning av staten med 22 113 kronor och den offentlige försvararen fick ersättning med 15 973 kronor. Staten skulle svara för kostnaderna för målsägandebiträdet och den offentlige försvararen i hovrätten.