Fängelse för narkotikabrott

Den tilltalade döms för narkotikabrott efter att tingsrätten funnit att hon tillsammans och i samförstånd med en medtilltalad har innehaft narkotika i en lägenhet. Tingsrätten frikände henne från påståendet att hon ansvarade för den större narkotikahanteringen tillsammans med den medtilltalade i vidare mening, men fann att hon hade uppsåt till innehavet av cannabis och tetrahydrocannabinol i bostaden. I samma mål dömdes även den medtilltalade för grovt narkotikabrott och försök till grovt narkotikabrott, men artikeln här fokuserar endast på den tilltalade.

Händelsen och åtalet

Åtalet mot den tilltalade gällde först narkotikabrott den 26 februari 2026. Enligt gärningsbeskrivningen hade hon tillsammans och i samförstånd med den medtilltalade olovligen förvarat och innehaft 460,05 gram cannabis, 846,80 gram tetrahydrocannabinol, 3,62 gram amfetamin, 13 tabletter innehållande tramadol och 56 tabletter innehållande klonazepam. Åklagaren gjorde gällande att narkotikan åtminstone delvis inte varit avsedd för eget bruk och att den hanterats i överlåtelsesyfte. I andra hand yrkade åklagaren ansvar för ringa narkotikabrott, eftersom den tilltalade enligt åtalet olovligen hade använt tetrahydrocannabinol den 26 februari 2026 eller en tid dessförinnan.

Den tilltalade förnekade huvudåtalet om narkotikabrott men medgav andrahandsyrkandet om ringa narkotikabrott. Tingsrätten prövade därför om hon kunde anses ha innehaft narkotikan tillsammans och i samförstånd med den medtilltalade samt om hon haft uppsåt till att innehavet delvis skedde i överlåtelsesyfte.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att den tilltalade och den medtilltalade bodde tillsammans i hennes lägenhet och att den medtilltalade hade haft kontroll över narkotikan och narkotikarelaterade tillbehör. Domstolen konstaterade att åklagaren inte motbevisat uppgiften att den medtilltalade brukade plocka undan narkotika och tillbehör innan den tilltalade kom hem från arbetet. Samtidigt ansåg tingsrätten att den tilltalade hade känt till viss narkotika i bostaden, eftersom hon själv berättat att hon rökt cannabis med den medtilltalade vid några tillfällen, att hon känt lukten av cannabis och att hon skickat ett meddelande om att han utsatte henne för risker genom att förvara saker i hennes lägenhet.

Domstolen fäste även vikt vid att den tilltalade kände till den medtilltalades tidigare narkotikadom, att han saknade arbete och att det förekom kontantinsättningar och uttag som talade för en annan försörjning. Dessutom hade en bild av en försäljningslista återfunnits i hennes telefon. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att det var uteslutet att hon inte insett risken för att större mängder narkotika förvarades i bostaden. Genom att inte kontrollera saken ansågs hon ha varit likgiltig inför det.

Samtidigt fann tingsrätten att hennes befattning med narkotikan var sådan att hon skulle anses ha innehaft den tillsammans och i samförstånd med den medtilltalade. Uppsåtet omfattade dock inte amfetamin, tramadol eller klonazepam, eftersom det inte fanns något som knöt henne till den delen av narkotikan. Tingsrätten dömde därför den tilltalade för narkotikabrott avseende innehavet av cannabis och tetrahydrocannabinol, men inte för innehavet av övrig narkotika. Det andra åtalet om ringa narkotikabrott kom därmed inte att ligga till grund för någon särskild fällande dom, eftersom hon dömdes för det grövre huvudbrottet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för narkotikabrott avseende händelsen den 26 februari 2026. Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i 5 månader. Domstolen ansåg att hennes personliga förhållanden inte gav skäl för skyddstillsyn och att brottets art talade för fängelse.

Hon ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr. Dessutom ska beslaget av hennes mobiltelefon bestå till dess domen vinner laga kraft, varefter den beslagtagna egendomen ska återlämnas. Tingsrätten beslutade även att hon ska återbetala 50 000 kr av kostnaderna till staten. Försvararens ersättning skulle utgå av staten.