Bokföringsbrott vid bolagets bokföring

Den tilltalade döms för bokföringsbrott efter att ha åsidosatt bolagets bokföringsskyldighet under perioden 1 juli 2021 till 26 augusti 2021. Tingsrätten bedömde att brottet var av normalgraden och att gärningen var uppsåtlig. Påföljden blev villkorlig dom och 40 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 000 kronor. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden och ersätta staten för en del av försvarskostnaderna.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde en enda åtalspunkt mot den tilltalade och avsåg bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § 1 st brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade varit formell företrädare för ett bolag med säte i Helsingborgs stad och ansvarig för att bokföringsskyldigheten fullgjordes enligt bokföringslagen. Åklagaren gjorde gällande att bokföringsskyldigheten hade åsidosatts genom att löpande affärshändelser inte bokförts eller att räkenskapsinformation inte bevarats på ett betryggande sätt. Bristerna avsåg ett räkenskapsår mellan den 1 juli 2021 och den 26 augusti 2021 och hade skett i Helsingborgs stad eller på annan plats i Sverige. Enligt åtalet hade insättningar och uttag på bolagets bankkonton uppgått till cirka 457 000 kronor, varav cirka 214 000 kronor hade bokförts. Åklagaren anförde att bristerna hade gjort att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunde bedömas med ledning av bokföringen.

Den tilltalade erkände att han varit formell företrädare för bolaget under den aktuella tiden och medgav att han av oaktsamhet gjort sig skyldig till bokföringsbrott, men förnekade uppsåt.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att det under den period som den tilltalade varit styrelseledamot hade funnits brister i den löpande bokföringen på det sätt som åklagaren påstått. Rätten hänvisade till utredningen, bland annat EkoPM, och konstaterade att mer än hälften av de belopp som borde ha bokförts inte tagits upp i bokföringen. Domstolen ansåg därför att det inte rådde någon tvekan om att bristerna medfört att bolagets förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen.

När det gällde skuldfrågan uppgav den tilltalade att han haft privata svårigheter och därför inte kunnat ta tag i frågor med anknytning till bokföringen. Tingsrätten ansåg dock att inget hade framkommit som tydde på att någon annan ansvarat för bokföringen under hans tid som styrelseledamot. Han ansågs därför ha varit medveten om att bokföring inte skett på korrekt sätt. Rätten bedömde att hans personliga situation inte förändrade den slutsatsen. Även om han varit styrelseledamot under en relativt kort period ansågs gärningen inte kunna bedömas som ringa, eftersom åsidosättandet av bokföringsskyldigheten avsett förhållandevis stora belopp. Tingsrätten dömde därför den tilltalade för uppsåtligt bokföringsbrott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § 1 st brottsbalken. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 2 000 kronor.

Den tilltalade ska dessutom betala 800 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska återbetala 1 895 kronor av kostnaderna till staten. Av domslutet framgår vidare att en försvarare ska få ersättning av staten med 47 380 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt.