Olaga hot via telefonsvarare

Tingsrätten dömde den tilltalade för olaga hot efter ett hot som enligt domen framfördes mellan den 1 april 2025 och den 2 april 2025. Domstolen ansåg att hotet riktades både mot målsäganden och mot den andra målsäganden, eftersom det framfördes till den ena och därefter förmedlades vidare till den andra. Påföljden påverkades inte som en ny fristående reaktion, utan den tidigare utdömda skyddstillsynen skulle också avse den nya brottsligheten. Den tilltalade ska dessutom betala skadestånd till båda målsägandena och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en enda brottspåstående punkt, nämligen olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hotade den tilltalade målsäganden genom att säga att han skulle skära halsen av den ena målsäganden om den andra målsäganden inte gav honom cigaretter, eller med ord av liknande innebörd. Hotet ska ha framförts mellan den 1 april 2025 och den 2 april 2025. Den påstådda händelsen ägde rum i en vårdmiljö. Åtalet angav att hotet var sådant att båda målsägandena kunde förväntas känna allvarlig rädsla för personlig säkerhet.

Målsägandena berättade i huvudsak att hotet framfördes via telefon och att det sedan nådde dem båda. Den ena målsäganden uppgav att hon hörde meddelandet i sin telefonsvarare och att hon därefter förmedlade innehållet till den andra målsäganden. Den andra målsäganden berättade att hon fick veta vad som sagts och att hon blev rädd och chockad. Den tilltalade förnekade brott och uppgav att han inte mindes händelsen, men han medgav att han under perioden varit inlagd och i dåligt skick.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att båda målsägandena hade lämnat klara, sammanhängande och detaljerade uppgifter. Domstolen fäste även vikt vid att deras berättelser stöddes av ett vittne som arbetade på den aktuella avdelningen. Vittnet uppgav att den tilltalade fick låna telefonen, att samtalet först var lugnt men att det därefter blev upprört, och att hon hörde ett verbalt hot från korridoren. Den skriftliga bevisningen i form av en skärmdump från Snapchat visade också att den tilltalade efter händelsen bad om ursäkt till den ena målsäganden, vilket enligt domstolen gav stöd åt att ett hot hade riktats via den personens telefon.

Domstolen fann därför att det var utrett att den tilltalade uttalat ett hot med den innebörd som åklagaren påstod. Tingsrätten bedömde att hotet avsåg en brottslig gärning av allvarlig art och att det, med hänsyn till innehållet och hur det framfördes, var ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Även om det framkom att den tilltalade var manisk, medicinpåverkad och mådde mycket dåligt, ansåg rätten att inget visade att han saknade förmåga att förstå innebörden av sitt handlande. Han ansågs därför ha agerat med åtminstone likgiltighetsuppsåt. Domstolen bedömde också att han måste ha insett att hotet kunde komma att förmedlas till den andra målsäganden och att han i vart fall varit likgiltig inför den följden.

Åtalet för olaga hot ansågs därmed styrkt, och den tilltalade dömdes i enlighet med gärningsbeskrivningen. Brottspåståendet avsåg alltså ett olaga hot begånget mellan den 1 april 2025 och den 2 april 2025, och utgången blev fällande dom.

Domslut och påföljd

Tingsrätten beslutade att den tidigare utdömda påföljden skulle avse även den nya brottsligheten. Den tilltalade hade tidigare dömts till skyddstillsyn den 9 december 2025, och domstolen fann att även om båda gärningarna hade prövats samtidigt, skulle skyddstillsynen ha varit en tillräckligt ingripande påföljd för den samlade brottsligheten. Den aktuella domen ledde därför inte till någon ny separat påföljd, utan den tidigare skyddstillsynen omfattade också den nya gärningen.

När det gäller skadestånd fann tingsrätten att den tilltalade skulle ersätta båda målsägandena för kränkning. Var och en tillerkändes 8 000 kr jämte ränta enligt räntelagen från respektive angivet datum. Domstolen ansåg att det yrkade beloppet om 15 000 kr per person var högre än vad som var skäligt med hänsyn till brottets art och att det rörde sig om ett verbalt hot via telefonsvarare.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kr. Staten ska stå för kostnaderna för ersättning till försvarare och målsägandebiträden.