Olaga hot prövades på nytt i hovrätten och åtalet ogillades

Dold domstol prövade ett överklagande av Dold domstols dom i ett mål om olaga hot. Hovrätten ändrade tingsrättens domslut och ogillade åtalet samt skadeståndsyrkandet. Även tingsrättens avgift till brottsofferfonden upphävdes.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde den tilltalades påstådda olaga hot mot målsäganden vid två separata tillfällen. Åklagaren hade i hovrätten förtydligat att åtalet avsåg två olika hot, och att den första gärningsbeskrivningen hade justerats i tingsrätten till att omfatta att den tilltalade först skulle ha hotat att slå ihjäl målsäganden och skicka ett kriminellt gäng på honom, samt senare hållit upp en kniv, slagit den mot ett stuprör och uttalat hotelser med innebörd att målsäganden skulle komma att skadas.

Enligt den justerade gärningsbeskrivningen skulle händelserna ha inträffat någon gång mellan den 8 juni 2019 och den 18 juni 2019 på en adress i Bräkne-Hoby i Ronneby kommun.

I tingsrätten dömdes den tilltalade för olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken för tiden den 8 juni 2019 till den 10 juni 2019. Hovrätten prövade därefter domen efter överklagande.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog i allt väsentligt del av samma utredning som tingsrätten. Den hörde och granskade ljud- och bildupptagningar från tingsrätten, med undantag för ett vittnesförhör som hade återkallats i hovrätten. Den tilltalade åberopade även skriftlig bevisning i form av en tidigare dom, utdrag ur forskningsartiklar och en anmälan.

Hovrätten konstaterade att det under huvudförhandlingen framkommit att målsäganden hade dömts för försök till grov utpressning mot den tilltalade. Eftersom det brottet begicks samma dag som målsäganden anmälde den tilltalade för de aktuella hoten ansåg hovrätten, till skillnad från tingsrätten, att målsägandens uppgifter i det följande skulle bedömas med försiktighet.

När det gällde den del av åtalet som rörde påståenden om att den tilltalade skulle ha sagt att han skulle slå ihjäl målsäganden och skicka ett kriminellt gäng på honom, fann hovrätten att det visserligen var utrett att den tilltalade hade yttrat att han skulle slå ihjäl målsäganden. Samtidigt ansåg hovrätten att det inte var visat att uttalandena gjorts i en sådan situation att de uppfyllde kravet för olaga hot. Hovrätten betonade att den tilltalades uppgifter om vad målsäganden sagt tidigare i ordväxlingen inte kunde vederläggas, och att det inte kunde uteslutas att den tilltalade provocerats i samtalet. Åtalet ogillades därför i den delen.

När det gällde den andra gärningsdelen, där åklagaren påstod att den tilltalade hållit upp en kniv, slagit den mot ett stuprör och uttalat hotelser om att målsäganden skulle skadas, bedömde hovrätten att det visserligen var utrett att den tilltalade befunnit sig på platsen och sagt att han ville se om målsäganden kunde springa. Målsägandens uppgift om kniven fick visst stöd av ett vittne, men vittnet hade inte själv sett någon kniv. Hovrätten ansåg att endast målsägandens uppgift inte var tillräcklig för en fällande dom. Även i denna del fann hovrätten att det inte var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till olaga hot.

Domslut och påföljd

Hovrätten ogillade åtalet i sin helhet. Därmed ogillades också målsägandens skadeståndstalan. Tingsrättens åläggande att betala avgift till brottsofferfonden upphävdes.

Eftersom den tilltalade frikändes i hovrätten kom någon påföljd inte att dömas ut där. Hovrätten ändrade alltså tingsrättens dom, som hade inneburit villkorlig dom, dagsböter och skadestånd om 10 000 kronor. Hovrätten beslutade även att staten skulle svara för kostnaden i hovrätten för försvaret och att försvararen skulle få ersättning av allmänna medel med 17 281 kronor.