Självtäkt och narkotikabrott ledde till dagsböter

Den tilltalade döms för självtäkt och ringa narkotikabrott efter händelser den 15 juni 2026. Tingsrätten ansåg att hon olovligen tog kontanter som tillhörde målsägandens dotter, men inte att det var fråga om stöld, eftersom pengarna bedömdes vara avsedda för den tilltalade. Domstolen fann också att hon erkänt och att utredningen stödde att hon olovligen använt cannabispreparat. Påföljden bestämdes till 150 dagsböter om 50 kronor, och böterna ansågs helt betalda.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet i mål Dolt målnr gjorde åklagaren gällande att den tilltalade först skulle dömas för grov stöld den 15 juni 2026, eftersom hon hade tagit 1 400 kronor i kontanter från målsäganden på en plats i Karlskoga. I andra hand yrkade åklagaren ansvar för grovt egenmäktigt förfarande med samma händelsedatum och plats. Åklagaren gjorde även gällande att den tilltalade den 15 juni 2026, eller kort tid dessförinnan i Örebro län eller på annan plats i Sverige, hade gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott genom att olovligen använda cannabispreparat.

Den tilltalade bestred stöld och grovt egenmäktigt förfarande men medgav att hon tagit 1 400 kronor. Hon uppgav att hon trodde att pengarna var hennes egna. Hon medgav också ringa narkotikabrott. Målsäganden berättade att kontanterna tagits efter att en familjeöverenskommelse lett till att pengar skulle användas för ett frisörbesök, och att den tilltalade sedan ryckte och slet i henne för att komma åt pengarna. Ett vittne uppgav att hon på avstånd såg två kvinnor bråka och att den ena drog ned den andra. En polis berättade om ingripandet och att den tilltalade under transporten uppgett att pengarna använts till två tabletter Oxycontin och en skuld.

Tingsrätten bedömde att utredningen visade att pengarna kommit från målsägandens mor och att de var avsedda för den tilltalade. Domstolen ansåg därför att den tilltalade haft fog för sin uppfattning att pengarna tillhörde henne och att hon inte kunde dömas för stöld eller grovt egenmäktigt förfarande. I stället ansågs hennes agerande utgöra självtäkt. För åtalspunkten om ringa narkotikabrott fann tingsrätten att hennes erkännande fick stöd av utredningen och att åtalet var styrkt. Den tilltalade dömdes därför för självtäkt och ringa narkotikabrott.

Rättens bedömning

Tingsrätten framhöll att åklagaren måste styrka samtliga omständigheter i gärningsbeskrivningen och att beviskravet är att det ska vara ställt utom rimligt tvivel. Domstolen ansåg det utrett att den tilltalade tagit 1 400 kronor från målsäganden vid den angivna tidpunkten, men inte att hon gjort det med uppsåt att tillägna sig annans egendom. Avgörande för bedömningen var att pengarna bedömdes vara en gåva till den tilltalade, även om de hade ett bestämt ändamål. Att målsäganden agerat mellanhand eftersom den tilltalade saknade bankkonto och swish ändrade inte denna slutsats. På den grunden kunde gärningen inte bedömas som stöld eller egenmäktigt förfarande, men däremot som självtäkt eftersom den tilltalade tagit sig rätt till pengarna själv.

När det gällde ringa narkotikabrottet fann tingsrätten att den tilltalades erkännande stöddes av övrig utredning. Gärningen ansågs därmed styrkt och skulle bedömas enligt åklagarens gärningsbeskrivning.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för självtäkt och ringa narkotikabrott. Påföljden bestämdes till 150 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 7 500 kronor. Tingsrätten beslutade att böterna skulle anses helt betalda. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Målsägandens skadeståndsyrkande avslogs. Tingsrätten ansåg att utredningen visade att pengarna inte tillhörde målsäganden. Den tilltalade ska dessutom ersätta staten för provtagnings- och analyskostnad med 2 600 kronor.