Brott mot utlänningslagen efter hovrättens ändring av avgiften

Hovrätten har ändrat tingsrättens dom i ett mål om brott mot utlänningslagen. Den tilltalade döms för att, av oaktsamhet, ha haft en utlänning anställd utan att denne hade föreskrivet arbetstillstånd. Hovrätten ändrade också den särskilda avgiften för bolaget i konkurs och bestämde den till 48 300 kronor. I övrigt framgår inte av det tillhandahållna materialet att hovrätten ändrade tingsrättens bedömning i skuldfrågan eller påföljden för den tilltalade.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde brott mot utlänningslagen och var ett överklagande av tingsrättens dom. Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade skulle dömas för brott mot utlänningslagen enligt åtalet. Åklagaren yrkade också att bolaget i konkurs skulle åläggas en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen och att avgiften skulle bestämmas till 96 600 kronor.

Hovrätten prövade samma utredning som tingsrätten och tog även del av ny bevisning i form av ett förtydligande om arbetstillstånd samt information om hur ett LMA-kort ser ut. Hovrätten konstaterade att den tilltalade var ställföreträdare för bolaget under den aktuella perioden och att den anställde var verksam i bolaget under samma tid.

Det som prövades var om den anställde hade rätt att arbeta i Sverige. Hovrätten fann, till skillnad från tingsrätten, att det var styrkt att den anställde saknade tillstånd att arbeta i Sverige under den aktuella perioden och inte heller var undantagen från kravet på arbetstillstånd. Därmed ansåg hovrätten att de objektiva förutsättningarna för ansvar enligt utlänningslagen var uppfyllda.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten hänvisade till reglerna i 20 kap. 5 § utlänningslagen och till skyldigheten för arbetsgivare att kontrollera att en utlänning har rätt att arbeta i Sverige innan anställning påbörjas. Domstolen betonade att det finns ett högt ställt aktsamhetskrav.

Till skillnad från tingsrätten bedömde hovrätten att den tilltalades uppgifter om den handling som hon uppgett sig ha sett endast kunde förstås så, att hon såg ett samordningsnummer och tolkade detta som att den anställde hade tillstånd att arbeta i Sverige. Eftersom det saknades annan utredning lades hennes uppgifter till grund för bedömningen, och hovrätten fann därför att det inte var bevisat att hon agerat uppsåtligt.

Hovrätten ansåg dock att hon hade varit oaktsam. Domstolen framhöll att hon inte hade gjort några ytterligare kontroller för att försäkra sig om att den anställde hade arbetstillstånd. Det var därför styrkt att hon av oaktsamhet haft en utlänning anställd utan föreskrivet arbetstillstånd, och hon dömdes för brott mot utlänningslagen.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade till 50 dagsböter. I det material som lämnats framgår inte några uppgifter om häktning.

Hovrätten förpliktade också bolaget i konkurs att betala en särskild avgift till staten enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen. Avgiften sattes ned från det yrkade beloppet 96 600 kronor till 48 300 kronor, motsvarande ett prisbasbelopp för 2022. Hovrätten motiverade nedsättningen med att utredningen inte visade annat än att den tilltalade agerat i god tro, om än oaktsamt.

Hovrätten beslutade att den tilltalade inte skulle betala någon avgift till brottsofferfonden.

Fakta