Skattebrott efter oriktiga uppgifter i deklaration
2026-06-22
Den tilltalade döms för skattebrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i sin inkomstdeklaration och därefter gett in oriktiga handlingar till Skatteverket. Tingsrätten bedömde att gärningen inte var grov och bestämde påföljden till villkorlig dom med samhällstjänst 100 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha blivit tre månader.
Händelsen och samtliga åtalspunkter
Åklagaren väckte åtal för grovt skattebrott enligt 4 § skattebrottslagen. Åtalet gällde att den tilltalade för inkomståret 2021 skulle ha lämnat oriktiga uppgifter i sin inkomstdeklaration som gavs in till Skatteverket den 23 mars 2022, genom att redovisa osann inkomst i inkomstslaget tjänst med 420 000 kr och till detta kopplad uppgift om avdragen preliminärskatt. Enligt åtalet skulle han därefter den 5 maj 2022, på annat sätt än muntligt, ha lämnat ytterligare oriktiga uppgifter till Skatteverket avseende inkomståret 2021 och gett in och åberopat oriktiga handlingar till stöd för de uppgifter som lämnats i deklarationen. Åklagaren gjorde gällande att detta medfört fara för att ett osant preliminärskatteavdrag om 152 000 kr felaktigt skulle beaktas vid slutskatteberäkningen och att överskjutande skatt om 47 276 kr skulle kunna tillgodoräknas och återbetalas. Åtalet avsåg perioden 23 mars 2022 till 5 maj 2022. Tingsrätten bedömde gärningen som skattebrott men inte som grovt skattebrott.
Rättens bedömning
Tingsrätten fann genom utredningen att den tilltalade den 23 mars 2022 elektroniskt signerade och lämnade in sin deklaration via Skatteverkets webbplats och att deklarationen innehöll uppgifter om lön för 2021 från ett bolag om 420 000 kr samt redovisad skatt om 152 000 kr. Domstolen ansåg också att de uppgifter som lämnats i deklarationen var oriktiga och att de lönespecifikationer som den tilltalade gav in till Skatteverket den 5 maj 2022 också var oriktiga. Tingsrätten bedömde att den tilltalades uppgifter om anställningen och arbetsuppgifterna var orimliga och vagt lämnade, och att han saknade trovärdighet. Domstolen ansåg därför att han måste ha varit medveten om att uppgifterna i deklarationen och lönespecifikationerna var oriktiga.
När det gällde farerekvisitet konstaterade tingsrätten att om Skatteverket hade fattat taxeringsbeslut även på grundval av de aktuella individuppgifterna, skulle den tilltalade ha fått överskjutande skatt om 56 836 kr, vilket var 47 278 kr mer än vad som blev fallet. Domstolen fann att de oriktiga uppgifterna var av sådan art att de, även vid särskild kontroll, inte skulle ha kunnat upptäckas annat än genom revision eller ytterligare uppgifter från den skattskyldige eller annan. Därmed ansågs de ha medfört fara för att skatt felaktigt skulle tillgodoräknas eller återbetalas.
Domslut och påföljd
Den tilltalade döms för skattebrott avseende gärningen mellan 2022-03-23 och 2022-05-05. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst 100 timmar. Tingsrätten uttalade att brottets straffvärde motsvarade fängelse omkring fyra månader och att om fängelse hade valts skulle strafftiden ha bestämts till tre månader.
Den tilltalade ska också betala 800 kr till brottsofferfonden. Vidare ska han återbetala 30 212 kr till staten avseende kostnader för försvararen. Staten ska ersätta försvararen med samma belopp.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.