Nabil Mohamed döms till åtta års fängelse efter brand och uppdrag

Tingsrätten dömde den tilltalade för grov mordbrand, grov skadegörelse, försök till grovt olaga hot och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. För grov mordbrand avsåg åtalet händelsen den 5 februari 2026, för grov skadegörelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor den 26 februari 2026, och för försök till grovt olaga hot den 26 februari 2026. Den tilltalade dömdes till fängelse i åtta år och ska vara kvar i häkte tills straffet får verkställas.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt domen gällde den första delen av målet en brand i en frisörsalong i ett flerbostadshus. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans med annan anlagt branden med hjälp av brandfarlig vätska i en frisörsalong i ett flerbostadshus. Händelsen inträffade den 5 februari 2026. Tingsrätten fann att branden var att bedöma som grov mordbrand och att den tilltalade hade varit delaktig i gärningen. Åtalet avsåg därför grov mordbrand den 5 februari 2026, och utgången blev fällande dom.

Den andra delen av åtalet gällde ett senare brandattentat mot en bil. Åklagaren påstod att den tilltalade tillsammans med andra hade tänt eld på en bil den 26 februari 2026. Detta rubricerades som grov skadegörelse eftersom skadorna översteg 150 000 kronor och gärningen skett i en kriminell kontext. Tingsrätten fann att åtalet var styrkt och dömde den tilltalade för grov skadegörelse den 26 februari 2026.

Samma dag, den 26 februari 2026, avsåg ett annat åtalspunkten brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade och andra utan tillstånd hanterat explosiva varor genom att tillverka en brandbomb. Tingsrätten kom fram till att gärningen var styrkt och att den skulle bedömas som grovt brott. Den tilltalade dömdes därför även för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, den 26 februari 2026.

Den fjärde åtalspunkten gällde grovt olaga hot, alternativt försök till grovt olaga hot, också den 26 februari 2026. Åklagaren menade att den tilltalade och andra genom att tända eld på bilen hotat en målsägande och anhöriga till denne. Tingsrätten konstaterade att hotet inte kommit till den hotades kännedom och att brottet därför inte var fullbordat. I stället dömdes den tilltalade för försök till grovt olaga hot den 26 februari 2026.

Rättens bedömning

I fråga om grov mordbrand byggde tingsrätten sin bedömning på bland annat vittnesförhör, skriftlig bevisning och uppgifter ur den tilltalades mobiltelefon. Domstolen fann att branden hade anlagts med hjälp av brandfarlig vätska och att den inneburit konkret fara för flera människors liv och hälsa samt för omfattande förstörelse av egendom av särskild betydenhet. Tingsrätten ansåg också att den tilltalades förklaringar om mobiltelefonens innehåll och rörelser inte rubbade den bevisning som åklagaren lagt fram. Domstolen drog slutsatsen att den tilltalade varit delaktig i den gemensamma brottsplanen och att han agerat som medgärningsman.

När det gällde gärningarna den 26 februari 2026 ansåg tingsrätten att chattar, platsdata, filmer och andra fynd sammantaget visade att den tilltalade varit delaktig i en planering där en brandbomb tillverkades och användes mot bilen. Domstolen fann att den tilltalade hade tagit emot en beställning, befunnit sig i anslutning till platsen, haft film i sin telefon av hur bilen antändes och senare deltagit i betalningsupplägget. Även om andra personer kunde ha varit mer direkt involverade i själva antändningen, bedömde tingsrätten att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med andra hade deltagit i gärningen.

För grov skadegörelse ansåg tingsrätten att gärningen hade skett med syfte att utöva påtryckningar och att skadorna översteg 150 000 kronor. För brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor konstaterade domstolen att hanteringen skett i en sådan kriminell miljö att varorna kommit till brottslig användning och att brandbomben använts vid ett brandattentat. För försök till grovt olaga hot slog tingsrätten fast att syftet varit att skrämma och hota, men att hotet inte nått den hotade personen och därför stannade vid försök.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till fängelse i åtta år. Tingsrätten förverkade hela den villkorligt medgivna friheten. Han ska också vara kvar i häkte tills fängelsestraffet kan verkställas.

I skadeståndsfrågan dömdes den tilltalade att betala ersättning till flera målsägande och ett försäkringsbolag. Han ska bland annat betala 185 341 kr till försäkringsbolaget och 3 000 kr till en målsägande med ränta enligt räntelagen från den 26 februari 2026. Han ska också betala 42 714 kr, 160 064 kr, 79 000 kr, 21 800 kr och 21 500 kr till andra målsägande, med ränta enligt domstolens beslut. Tingsrätten ålade honom även att betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr samt ersätta staten för kostnad för provtagning och/eller analys med 1 300 kr.

Fakta