Misshandel vid barbesök

Tingsrätten dömde den tilltalade för två fall av misshandel och frikände honom från en annan misshandelspost. Påföljden blev villkorlig dom med samhällstjänst i 100 timmar. Den tilltalade ska också betala skadestånd till två målsäganden och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet gällde händelser den 4 december 2024 i anslutning till en bar i Sundbyberg. Enligt åtalet uppstod ett bråk efter att den tilltalade och en annan person hade träffat tre målsägande på baren och senare lämnat platsen. Åklagaren lade fram tre åtalspunkter. I åtalspunkt 1.1 påstod åklagaren att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan person dragit eller knuffat omkull samt slagit eller sparkat en målsägande på kroppen, vilket rubricerades som misshandel. I åtalspunkt 1.2 påstod åklagaren att de två tillsammans och i samförstånd slagit eller sparkat en annan målsägande i huvudet, också detta som misshandel. I åtalspunkt 1.3 påstod åklagaren att den tilltalade ensam puttat omkull och sparkat en tredje målsägande på kroppen, även här rubricerat som misshandel.

Tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för åtalspunkt 1.1, som avsåg misshandel den 4 december 2024, och för åtalspunkt 1.3, som också avsåg misshandel den 4 december 2024. För åtalspunkt 1.2, som avsåg misshandel den 4 december 2024, frikändes han.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att den första målsägandens berättelse var trovärdig och att den fick stöd av den andra målsägandens och den tredje målsägandens uppgifter samt av den skriftliga bevisningen. Domstolen fann därför visat att den tilltalade och den andra personen hade utsatt den första målsäganden för våld på det sätt som åklagaren hade påstått. Tingsrätten bedömde också att det inte rörde sig om nödvärn eller putativ nödvärn och att våldet under alla förhållanden varit uppenbart oförsvarligt. Den tilltalade dömdes därför för misshandel enligt åtalet.

När det gällde den andra åtalspunkten ansåg tingsrätten att den andra målsäganden också varit trovärdig och att journalanteckningar och fotografier gav stöd för att han hade fått ett slag mot huvudet. Domstolen fann emellertid inte utrett att det var den tilltalade som hade slagit honom på det sätt åklagaren påstod. Eftersom ingen av målsägandena hade berättat om våld från den tilltalades sida i den delen, frikändes han från denna åtalspunkt.

I den tredje åtalspunkten fann tingsrätten att den tredje målsäganden lämnat en trovärdig berättelse om att hon blivit utsatt för sparkar när hon låg ner. Hennes uppgifter stöddes av journalanteckningar och fotografier, och även övrig bevisning gav enligt domstolen stöd åt händelseförloppet. Den tilltalade dömdes därför för misshandel i denna del. Även här bedömde tingsrätten att det inte varit fråga om nödvärn eller putativ nödvärn.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för misshandel i två fall och frikändes från ett åtal om misshandel. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med samhällstjänst i 100 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha blivit tre månader.

När det gäller skadestånd ska den tilltalade solidariskt med en medtilltalad betala 25 000 kr till den första målsäganden, jämte ränta från den 4 december 2024. Beloppet avser kränkning. Han ska också betala 20 000 kr till den tredje målsäganden, jämte ränta från samma dag, även det avseende kränkning. Skadeståndsyrkandena för sveda och värk avslogs.

Den tilltalade ska dessutom betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr. Han ska också återbetala 30 000 kr av kostnaderna till staten.