Penningtvättsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade har dömts för penningtvättsbrott efter att ha tagit emot och hanterat 18 000 kronor som hade förts över från målsägandens konto efter ett bedrägeri. Tingsrätten fann att han hade insett att pengarna härrörde från brott och att hans åtgärder hade haft ett penningtvättssyfte. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med dagsböter, och han ska också betala skadestånd samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åklagaren åtalade den tilltalade för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 punkten lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade en okänd gärningsperson genom vilseledande förmått målsäganden att lämna ut bankuppgifter, varefter 18 000 kronor överfördes från målsägandens konto. Den tilltalade ska därefter ha upplåtit sitt bankkonto, tagit emot pengarna och förfogat över dem genom olika transaktioner. Åtgärderna påstods ha syftat till att dölja att insättningen härrörde från brott eller brottslig verksamhet eller till att främja möjligheten för någon att tillgodogöra sig pengarna. Den angivna gärningstiden var den 1 juli 2024.

Åtalet omfattade även ett alternativt yrkande om penningtvättsförseelse, där det påstods att den tilltalade i vart fall hade haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Tingsrätten dömde dock för penningtvättsbrott i enlighet med huvudyrkandet.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men bestred ansvar eftersom han inte ansåg sig ha haft uppsåt. Han medgav också det enskilda anspråket. I målet lades bland annat kontoutdrag från målsäganden samt kontoutdrag och swishhistorik från den tilltalade fram som skriftlig bevisning. Målsägandeförhör hölls också med målsäganden och med en närstående till honom.

Tingsrätten bedömde att det genom förhören och den skriftliga bevisningen var utrett att målsäganden hade utsatts för ett bedrägeri och att 18 000 kronor hade förts över från hans konto. Domstolen fann vidare att den tilltalade hade upplåtit sitt bankkonto, tagit emot pengarna och därefter förfogat över dem genom olika transaktioner. Därmed ansåg tingsrätten att de objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott var uppfyllda.

När det gällde uppsåtsfrågan fäste tingsrätten vikt vid att den tilltalade lämnat flera motstridiga uppgifter under förhöret. Domstolen bedömde att hans berättelse saknade trovärdighet och ansåg bland annat att det var anmärkningsvärt att han uppgett både att han visste att Moonpay var en app för kryptovaluta och att han gjort två felaktiga överföringar dit, samt att han samtidigt sagt att hans mamma inte hade fått några pengar vid tillfället. Tingsrätten ansåg också att det framstod som märkligt att han sagt sig ha velat låna 11 000 kronor men fått 18 000 kronor och därefter direkt behövt swisha tillbaka pengar.

Mot den bakgrunden fann tingsrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade hade insett att pengarna härrörde från brott och att det funnits ett penningtvättssyfte med hans åtgärder. Åtalet bedömdes därför vara styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 punkten lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, med gärningsdatum den 1 juli 2024. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 50 dagsböter om 100 kronor, totalt 5 000 kronor. Tingsrätten ansåg att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men beaktade att den tilltalade var tidigare ostraffad och att det saknades skäl att tro att han skulle begå nya brott.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 18 000 kronor, jämte ränta enligt räntelagen från den 1 juli 2024. Därutöver ska han betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.