Två fall av penningtvättsbrott gav villkorlig dom

Den tilltalade döms för två fall av penningtvättsbrott som båda begicks den 3 februari 2026. Tingsrätten fann att han upplåtit sitt konto, tagit emot pengar via swish, förvarat medlen och i ett fall tagit ut pengar i bankomat samt i det andra fallet försökt göra ett bankomatuttag. Påföljden blev villkorlig dom och 40 dagsböter. Han ska också betala skadestånd, brottsvinstförverkande och avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet åtalades den tilltalade för två separata gärningar som båda rubricerades som penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Den första åtalspunkten avsåg att han den 3 februari 2026 i Uppsala eller på annan okänd plats i Sverige hade upplåtit sitt konto och tagit emot en insättning via swish om 8 356 kronor. Enligt åtalet härrörde pengarna från brott, och han hade därefter förvarat dem samt försökt omsätta dem genom ett bankomatuttag som inte kunde genomföras eftersom banken säkrat pengarna. Åklagaren gjorde i andra hand gällande penningtvättsförseelse.

Den andra åtalspunkten avsåg samma dag och samma brottstyp. Där påstods att den tilltalade hade upplåtit sitt konto och tagit emot en insättning via swish om 8 000 kronor, därefter förvarat pengarna och omsatt dem genom bankomatuttag. Även denna gärning påstods ha skett i Uppsala eller på annan okänd plats i Sverige, och även här gjorde åklagaren i andra hand gällande penningtvättsförseelse.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att det genom målsägandenas uppgifter, den tilltalades egna uppgifter och övrig utredning var klarlagt att målsägandena utsatts för bedrägerier där pengar överförts till den tilltalades konto, och att den tilltalade i det ena fallet tog ut pengar ur en uttagsautomat och i det andra fallet försökte ta ut pengar ur en uttagsautomat. Domstolen fann att de objektiva brottsvillkoren var uppfyllda.

Rätten ansåg också att det var uppenbart att den tilltalade hade uppsåt i förhållande till att pengar kom till hans konto och att han tog ut eller försökte ta ut dem. Den centrala frågan var om han hade uppsåt i förhållande till att pengarna hade brottsligt ursprung. Tingsrätten hänvisade till övervakningsbilder där han tog ut respektive försökte ta ut pengar i en galleria och där minst en annan person fanns på plats. Domstolen konstaterade att situationen yttre sett framstod som en klassisk penningtvättssituation.

Den tilltalade lämnade en förklaring om att han skulle ha sålt en dator, att köparen försvann med datorn och att han därefter tog ut pengar och överlämnade dem till en annan person som skulle swisha honom. Tingsrätten ansåg att den förklaringen framstod som en efterhandskonstruktion och lämnades utan avseende. Domstolen bedömde att det inte var säkert att den tilltalade fullt ut insåg att det rörde sig om pengar från bedrägerier, men att han måste ha förstått att det fanns en stor risk för det och att han visat tydlig likgiltighet inför detta. Därmed ansågs han i vart fall ha haft likgiltighetsuppsåt. Han dömdes därför för två fall av penningtvättsbrott.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 2 000 kronor. Tingsrätten beaktade att den tilltalade var under 21 år vid brotten. Domstolen angav att straffvärdet låg på fängelsenivå, men att påföljden ändå kunde stanna vid villkorlig dom och dagsböter.

Den tilltalade ska betala 8 000 kronor i skadestånd till målsäganden, med ränta enligt räntelagen från den 3 februari 2026. Tingsrätten fastställde också att målsäganden, för fullgörelse av skadeståndet, har rätt till betalning ur förverkade medel med 8 000 kronor. Den tilltalade ska dessutom betala 8 000 kronor som förverkad brottsvinst till staten och en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för försvararen, som tillerkändes ersättning med 6 974 kronor.