Otillåten hundavel ledde till villkorlig dom

Enligt hovrättsdomen har den tilltalade vid tre tillfällen mellan augusti 2014 och november 2015 brutit mot tillsynsansvaret enligt djurskyddslagen genom att låta en hundtik paras för tidigt eller för tätt. Åklagaren överklagade tingsrättens frikännande, och hovrätten ändrade domen och dömde den tiltalade för brott mot djurskyddslagen, 3 § samt 36 § första stycket 1 och andra stycket 1 (1988:534), i dess lydelse före 1 april 2019.

Bakgrund och åtal

Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade skulle dömas för att ha använt border collie-tiken Märta i avel på ett otillåtet sätt vid fyra tillfällen på Fårbäcksvägen i Malmö. Brotten avsåg dels parningar innan tiken uppnått 18 månaders ålder, dels parningar utan föreskriven 12-månadersvila mellan kullarna. Tingsrätten frikände den tilltalade från de åtalade punkterna, men åklagaren överklagade beslutet.

Hovrättens prövning

Hovrätten konstaterade att åtalspunkter enligt 36 § första stycket 2 (otillåten avel) var preskriberade, men fann bevisningen tillräcklig för tre brott mot tillsynsansvaret i djurskyddslagen. Rätten ansåg att den tilltalade – som delat ansvar för tiken tillsammans med en annan person – uppsåtligen hade underlåtit att förhindra parningar i augusti 2014, mars 2015 och september 2015, vilket innebar risk för onödigt lidande eller sjukdom hos tiken. Hovrätten avvisade tilltalades invändningar om att parningarna skulle ha varit oavsiktliga eller okända och ansåg att normerna i SJVFS 2008:5 fungerade som föreskrifter för godtagbar hundhållning.

Påföljd och övriga kostnader

Eftersom brotten avsåg en förpliktelse av väsentlig betydelse fråntogs möjligheten till böter och fängelse var föreskrivet. Med beaktande av lång handläggningstid och tilltalades tidigare ostraffade status bestämdes påföljden till villkorlig dom. Den tilltalade ålades dessutom att betala 800 kronor i avgift till brottsofferfonden. Försvarets kostnader i hovrätten blev 19 218 kronor, varav 5 765 kronor ska ersättas till staten av den tilltalade.

Tingsrättens bedömning

I tingsrätten frikändes den tilltalade från brott mot djurskyddslagen, 36 § första stycket 1 och 36 § första stycket 2 samt Jordbruksverkets föreskrifter (2 kap. 16 § SJVFS 2008:5), avseende parningar under perioden januari 2014–november 2015. Hovrätten ändrade alltså tingsrättens frikännande och fällde den tilltalade för tre otillåtna parningar.