Grov skadegörelse vid översvämning: hovrätten skärper skadeståndet men ändrar påföljden till ungdomsvård

Dold domstol har prövat ett överklagande från den tilltalade i ett mål om grov skadegörelse och olaga intrång. Hovrätten ändrar tingsrättens dom främst när det gäller påföljden och skadeståndet. Påföljden bestäms till ungdomsvård enligt en vårdplan från socialnämnden i Malmö stad, och skadeståndet höjs till sammanlagt 230 000 kr, fördelat på 165 000 kr till Dolt namn AB och 65 000 kr till Sölvesborgs kommun. I övrigt står tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en händelse den 13 februari 2023 i Sölvesborgs kommun. Tingsrätten dömde den tilltalade för grov skadegörelse och olaga intrång. Enligt hovrättens dom är frågan i överklagandet främst om den tilltalade ska anses ha medverkat till skadegörelse i form av översvämning och efterföljande vattenskador, samt om han varit delaktig i skadegörelsen av datorer tillhöriga kommunen.

Hovrätten utgick från att både den tilltalade och en medtilltalad, i en del som inte överklagats, skulle dömas för olaga intrång. Den medtilltalade skulle dessutom dömas för skadegörelse av datorer. Hovrättens prövning gällde alltså den tilltalades delaktighet i översvämningen och vattenskadorna samt hans medverkan i skadegörelsen av datorer.

Hovrätten fann att det var bevisat att den tilltalade och den medtilltalade tillsammans och i samförstånd agerat med uppsåt att orsaka översvämning när vattnet sattes i gång och en eller flera vasker täpptes igen. Hovrätten anslöt sig också till tingsrättens bedömning att de hade likgiltighetsuppsåt i förhållande till skadornas omfattning. Hovrätten godtog dessutom tingsrättens bedömning att den tilltalade varit delaktig i skadegörelsen av datorer.

Skadegörelsebrottet bedömdes även i hovrätten som grovt. Hovrätten ändrade därför inte skuld- eller rubriceringsfrågorna. Tingsrättens dom stod fast i dessa delar.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten uppgav att den tagit del av samma utredning som tingsrätten, och att tingsrättens förhörsuppspelningar spelats upp även i hovrätten. Hovrätten gjorde alltså en egen prövning av bevisningen men kom till samma slutsats som tingsrätten i skuldfrågorna.

När det gäller skadeståndet konstaterade hovrätten, liksom tingsrätten, att den tilltalade och den medtilltalade i princip skulle svara solidariskt och fullt ut för de skador som orsakats genom brottet. Tvist rådde inte om att de yrkade beloppen i sig var skäliga, men frågan var om skadeståndet skulle jämkas med stöd av 2 kap. 4 § skadeståndslagen.

Hovrätten gjorde en mer utförlig proportionalitetsbedömning än tingsrätten. Domstolen hänvisade till rättsfallet NJA 1993 s. 727 och betonade att hänsyn måste tas både till skadevållarnas och de skadelidandes intressen. Hovrätten framhöll att den tilltalade och den medtilltalade var unga, saknade inkomster och förmögenhet och att ett fullt skadeståndsansvar skulle vara mycket betungande och kunna försvåra deras anpassning i samhället. Samtidigt noterade hovrätten att brottsligheten var allvarlig och att de omfattande skadorna talade emot en alltför långtgående jämkning.

När hovrätten vägde dessa omständigheter mot målsägandenas intresse av full ersättning fann domstolen att en nedsättning av skadeståndet var motiverad, men inte så långt som tingsrätten hade bestämt. Hovrätten ansåg att kommunens och försäkringsbolagets ställning inte vägde så tungt att fullt skadestånd borde utgå. Domstolen avvisade också argumentet att möjligheten till skuldsanering i framtiden skulle göra jämkningsregeln mindre relevant.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens påföljd från ungdomstjänst till ungdomsvård enligt den vårdplan som hade upprättats av socialnämnden i Malmö stad. Hovrätten ansåg att ungdomsvården var tillräckligt ingripande och därför inte behövde kombineras med någon tilläggspåföljd.

När det gäller skadeståndet bestämde hovrätten att den tilltalade ska betala sammanlagt 230 000 kr, fördelat på 165 000 kr till Dolt namn AB och 65 000 kr till Sölvesborgs kommun. Ränta ska betalas enligt samma villkor som tingsrätten angett. Hovrätten bestämde också att något solidariskt betalningsansvar inte ska åläggas i denna del.

Tingsrätten hade tidigare bestämt skadeståndet till 50 000 kr till försäkringsbolaget och 20 000 kr till kommunen samt dömt ut ungdomstjänst om 90 timmar. Hovrätten höjde alltså skadeståndet betydligt men ersatte ungdomstjänsten med ungdomsvård.

Hovrätten ändrade inte tingsrättens dom i övrigt. Det innebar att domstolen inte fann skäl att ändra det som gällde brottsrubriceringarna eller ansvarsfördelningen i de delar som redan stod fast. Hovrätten avslog också försäkringsbolagets och kommunens yrkanden om ersättning för rättegångskostnader. Någon uppgift om häktning framgår inte av materialet.