Grovt narkotikabrott ledde till fängelse

Den tilltalade döms för grovt narkotikabrott efter att ha innehaft, förvarat och delvis paketerat om stora mängder narkotika den 25 april 2026. Tingsrätten fann att han inte befann sig i en nödsituation och att det därför inte fanns skäl att gå fri från ansvar. Påföljden bestämdes till fängelse i fem år, och han ska vara kvar i häkte tills straffet får verkställas.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en enda punkt. Den avsåg grovt narkotikabrott enligt 1 § första stycket 4 och 3 § första stycket narkotikastrafflagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade olovligen innehaft narkotika genom att förvara och delvis paketera om 25 000 tabletter tramadol, 8 040 gram amfetamin, 2 121,8 gram 3-CMC, 60,03 gram cannabisharts och 27,2 gram kokain. Brottet påstods ha begåtts den 25 april 2026 i Linköpings kommun. Åklagaren gjorde gällande att gärningen var grov eftersom den avsett en särskilt stor mängd narkotika. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt narkotikabrott den 25 april 2026 i enlighet med åtalet.

I målet yrkades också att två mobiltelefoner, fyra vågar och två vakuumförpackare skulle förverkas, liksom kontanter om 20 040 kronor. Den tilltalade medgav de särskilda yrkandena med undantag för en I-phone som han invände inte hade använts som hjälpmedel vid brottet.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom den skriftliga bevisningen och den tilltalades egna uppgifter att han den 25 april 2026 uppsåtligen hade innehaft, förvarat och delvis paketerat om narkotika i den mängd som åklagaren gjort gällande. Domstolen konstaterade också att narkotikan inte till någon del varit avsedd för hans eget bruk och att det varit fråga om särskilt stor mängd narkotika.

Den tilltalade hade lämnat en detaljerad berättelse om att han först utsatts för hot och misshandel och att hans närstående hotats. Tingsrätten ansåg att hans uppgifter om hot och misshandel inte var motbevisade och att de därför skulle läggas till grund för den fortsatta bedömningen. Trots detta fann rätten att omständigheterna inte motsvarade en nödsituation i straffrättslig mening. Domstolen betonade att det förflöt tid mellan de första kontakterna och den första narkotikaleveransen, att hoten inte var konstanta under den långa perioden fram till husrannsakan och att det funnits många tillfällen att kontakta polisen. Därmed ansågs det inte vara fråga om ett överhängande angrepp, en nära förestående fara eller ett sådant bestående faretillstånd som krävs för ansvarsfrihet. Tingsrätten ansåg inte heller att det fanns skäl att se mildare på gärningen.

När det gällde förverkandefrågan ansåg tingsrätten att förutsättningarna var uppfyllda för att bifalla samtliga yrkanden. Domstolen hänvisade till utredningen, främst mobilextraktionen, och fann att även den tilltalades I-phone hade använts som hjälpmedel vid brottet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms till fängelse i fem år. Tingsrätten bedömde att annan påföljd än fängelse saknades. Han ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas, eftersom rätten ansåg att det fanns risk för att han annars skulle undandra sig eller fortsätta att begå brott och att fortsatt häktning var proportionerlig.

I beslag tagna två mobiltelefoner, fyra vågar och två vakuumförpackare förverkas. Även kontanter om 20 040 kronor förverkas. Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Staten ska ersätta försvararen med 63 404 kronor. Ersättningen avser arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt enligt domstolens beslut.