Hot mot tjänsteman ledde till rättspsykiatrisk vård

Den tilltalade döms för hot mot tjänsteman efter att ha skickat ett hotfullt skriftligt meddelande till personal vid ett gruppboende. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt genom erkännande och övrig utredning och bestämde påföljden till rättspsykiatrisk vård. Samtidigt ska den tilltalade betala skadestånd till två målsäganden och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en åtalspunkt. Den tilltalade åtalades för hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket och 5 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 19 januari 2026 i Sävsjö, eller på annan plats i landet, angripit målsägandena i deras roll som utövare av viss samhällsnyttig funktion genom hot om våld. Hotet framfördes genom ett skriftligt meddelande till gruppboendets telefon med texten: ”Nu har ni gått över gränsen av vad jag tillåter. Jag kommer att döda er när jag får chansen !”. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade fick räkna med att hotet skulle föras vidare till målsägandena, att hotet var ägnat att framkalla allvarlig rädsla och att gärningen begicks med uppsåt.

Den tilltalade erkände gärningen men bestred skadeståndsyrkandena. I målet hördes målsägandena, som arbetade vid LSS-boendet, samt den tilltalade. Åklagaren åberopade också anmälan och skärmdumpar som skriftlig bevisning.

Rättens bedömning

Tingsrätten redovisade att den tilltalade tidigare dömts för flera våldsbrott och att han hade varit föremål för rättspsykiatrisk vård. Av utredningen framgick vidare att han haft permission och bott på det aktuella LSS-boendet i Sävsjö under en period, samt att han den 19 januari 2026 uteblev från ett digitalt återbesök hos rättspsykiatrin. Därefter skickades de meddelanden som åtalet avser.

Den tilltalade uppgav att han ansåg att personalen bar ansvar för att hans permission drogs in och att syftet med meddelandena var att målsägandena skulle få del av dem och bli rädda. Tingsrätten fann att hans erkännande fick stöd av övrig utredning och att han därmed skulle dömas för att ha skrivit hotfulla meddelanden riktade mot målsägandena.

Domstolen konstaterade att personal på ett gruppboende, som ingår i socialtjänstens verksamhet, omfattas av bestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman när hot riktas mot dem i tjänsteutövningen. Åtalet ansågs därför styrkt och den tilltalade dömdes för hot mot tjänsteman.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård. Tingsrätten hänvisade till att gärningen hade ett straffvärde på fängelsenivå och att det fanns en presumtion för fängelse med hänsyn till brottets art och återfall i liknande brottslighet. Samtidigt hade läkaren vid den rättspsykiatriska undersökningen bedömt att den tilltalade begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och att han alltjämt led av en sådan störning. Domstolen ansåg därför att det inte fanns synnerliga skäl att välja fängelse.

Skadeståndsfrågan avgjordes till målsägandenas fördel. Tingsrätten ansåg att hoten, som innehöll fotografier av målsägandena och riktades specifikt mot dem, utgjorde så allvarliga kränkningar att de hade rätt till ersättning. Den tilltalade ska därför betala 10 000 kronor till vardera målsäganden. Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.